Aftonbladet – 12 mars 1840, sida 4

oe ———— Af trycket har i dessa dagar utkommit (b. å 4 Rdr 88 si.): UPPFÖSTR AN OCH SJELFBILDNING. Föreläsningar af J. CHR. A. HEINROTH, Tug i Psychiatrien och Ledamot af flere Lärda Sällskaper. Författaren till denna bok är icke obekant i Sverige. Den skrift af honom, som först blef här utgifven . Var TEMPELFÖRGÅRDEN. Af denna torde ärnu ett och annat exemplar finnas osåldt hos Herrar Bokhandlare, fastän buken är utgången hos förläggaren. — Några år derefter utgafs författarens ANTHROPOLOGI, ett i högsta måtto interessant oek lärorikt arbete för dens, som älska att reflectera öfver Menniskans förhållande till denna och em koeamande verld. — Han har sagt om Heinroths skrifter: DET GÖR EM GODT ATT LÄSA DEM; ett träffande uttryck, ty det betecknar so nogast charakteren af Heinroths skriftställeri. Han är tänkare och vetenskapsmar (speciatim själsläkare), men derjemte lifrad af en varm, uppriktig religiositet, som gör, att de kunskaper, ham meddelar, tillika verka bildande på själ och bjerta. — Föräldrar, Lärare oeh den del af den uppvexande ungdomen, som går perioden af sin mognad till mötes, skola ock, hoppas förläggaren, reed lika mycket nöje som framgång begagna Heinroth till ledare, när de vilja egna några ögonblicks uppmärksamhet åt det ämne, som otvifvelaktigt ligger dem närmast om bjertat, deras barrs och elevers uppfostran samt deras egen bildning. — Föreläsningarnes innehållsrubriker äro följande: — I. Begreppet af Uppfostran. Uppfostrans förbållande till Bildning; Sjelfbildningens beskaffenhet och menniskans värde såsom ett väsende, hvilket kan emottaga Uppfostran och Bildning. — II. Utveckling af mennisksns själslif, såsom inre vilkor för Uppfostran. — Ill. Yttre vilkor för Uppfostran, med hufvudsakligt afseende på de uppfostrande. — IV. Följderna af dålig Uppfostran oeh vårdslösad Sjelfbildning. — V. Uppfostrans kärna och väsende. Allmärna grundsatser. Uppfostringsperiodernas olikhet och charakter. — VI. UPpfostrars förberedande åtgärder. — VII. Förste Uppfostringsperioden. — VIII. Uppfostrans Andra Period. — IX. Myndigheten, eller inträdet i Sjelfbildningens period. — XGud ech Verld. Bådas Förhållande till menniskan och anspråk på hennö, sedan hon uppmått myndigheten. — XI. Ungdemeas faror och Sjelfbildningems nödvändighet. — XI Sjelfbildningens begrepp, vilkor och olika arter. — XII Den sedligt religiösa Sjelfbildningen — XIV. Den intellektuela Sjelfbildningen. — XV. Den ästhetiska Sjelfbildningen. — XVI. Sjelfbildningen för Sällskopslifvet, eller umgånget med menniskor.