TOP EHURUGT. I Vidare — då samma Förf. tydligen yttrar den önskan, att någon åtgärd måtte vidtagas, att min-j ska skattebördorne, så att yttersta skärfven icke, må utgå till utskylder, och fattigpersonalen till; vexa, samt uttryckligen fordrar, aatt öfverskotten, j som tiliflyta statskassan, utöfver behofven för de: i Riksstaten fastställde anslag, böra äterbäras tillj de skattdragande, och aatt den ståends armeen ; bör under fredstid inskränkas, så har han vidrört frågor, hvilka ovedersägligen äre af den allmänna natur, stt de icke förr böra komma under samtlige Riksståndens öfverläggning och pröfning, än! de blifvit såsom serskilda motioner till behörigt utskott femnade och der utreddel, på sätt RB. O. 44: S och R. F. 56 lvärmarejlstadgar. Dassutom an-:; visa R. Ordn. 60 och Reg. Form. 89 S sättet, huru förbållas skall, då Riksens Ständer till KoI nungen vilja frambära deras allmänna önskan, i hvilket ämne som kelst. På nu anförde grunder synes mig den projekterade adressen vara föga grundlagsenlig och moraliskt betraktad, otillbörlig, såsom ställd till Ko-ji Rungen personligen; samt, att de deruti förekommande allmänna frågor och önsknimgar bordt i motionsvög underställas Rik. St. pröfoing, innan de! till Konungen frambäras; och jag vågar sålunda yttra min enskilda mening vara, att, med all vederbörlig aktning för hedervärda Bondeståndets inbjudning, att deltega i den föreslagsa svarsedressen, H. Prestescåudet icke har att vidtaga någon annan åtgärd, än lågga dessamma till handlingarne.n Komminister Dahlgren: aUtan att öfver ifrågavarandes adressförslag, som visserligen är med båge stor skicklighet och jemväl hbofssmhet affattedt, i inlåta mig i något afgörande omdöme eller der-i öfver företega en partielare granskning, såsom t. ex., buruvida icke detta adressmamorial är och måste blifva ofullständigt, då det sammanskrefs: och erböll sin första upprinnelse innan Kongl. Maj:ts meddelande öfver Statsverkets tillstånd och betof. och de dermed åtföljande nådiga propositiorerne; voro kände, hveraf den ousdvikliga sviten varit; att i adressförslaget åtskilligt kommit att inflyta, 8om pu rer kan anses obehöfligt, såsom, för att framdraga ett cxempel, den underd. anhållan om. fo!kucdervispingens befrämjande, enär en pådig proposition i detta ämne blifvit till Ständerna aflåten, och hvilken tyckes i allo tillgedose adressförfattarens önskan — vidare, om icke ett och annat i adressen blifvit uteglömdt, som förijenat högsta behjertande såsom t. ex.: det Kongl. Maj:t med sin kraftiga medverkan täcktes bidraga till kämmande af bränvinets förderfliga och förstörande iaflytelse, och ändwvligen, huruvida icke ett och annat kuänvat och bordt tåla någon jemkning, rättelse eller något förtydligande med mer dylikt, — utiso, säger jag, alt iögå på nägon sådan specielafte uppfattvizg och grenskniovg af förslaget, får jag bloit för min del tillkännegifva, att jeg i en punkt omöjligsa kan instämma med adressförfattaren, och det under intet vilkor, nemiigen i hvad som rsörer markegångssätltnicgen, enär derigenom en stor rubbning och ej liten förminskning i insomster skulle drabba våra läroverk äfvensom mänga andra inrättningar, och jsg dessutom i konträr riktning mot adressförfaltarens åsigt förlidne riksmöte biträdde det Högv. Presteståndets beslut att till Kongl. Maj:t iogå med en underd. skrifvelse, att det i donna ssk måste få blifva vid hvad det af ålder varit. Jeg skulle alltså nu bandla bra litet konseqvent, om jag med bifall till hvad adressen i detta hänseende gifver vid handen, förnekade och tillintetgjorde hvad jag föru: uttalat och förklarat för min bestämda öfvertygelse. Af allt detta följer, att jag icke i dot skick adressen mu förefinnes, kan rösta för dess bifall, men då Hederv. Bondeståndet på ei dylikt frambärande inför tronen af Ständernes önskningar lagt synnerligen vigt, arser jag för min del aktningen för detta stånds öfvertygelse i desta hänseende fordra, stt frågan ej helt och håliet förkastas, men ställes i någon annan och allmänrare form, och då pämnde adress innefattar hvarjehanda önskningar och besvär, yrkar jag, att densamme, för at lagenligt kunna behandlas, må remitteras till ett Utskott, som har med sådane önskningar och besvär att sig befatta, neml. EkonomiUtskottet. Prosten Säve: Då genom Korst. Utskottet är utredt, att adressförs!aget icke ur råzon synpunkt kan hänföras till de alimänns önskningar, som enliat 60 8 Riks. Ordn. och 89 8 Reg. Form. bordt af behörigt Utskott beredes, utan i stället tillhör kategorien af de underd. tecksägelseadresser, hvilka vid flere föregående riksdagar blifvit omedelbart af Riksstången eafejorda; så är Siåndet af grundegen oförbindradt, att deltsga deri jemlikt Bondeståadets inbjudnisg. Jomväl synes det mig mest öfvorensstämmande med högvördiga Ståndets nära ställning till och icke blott alltid hysta, utan äfven ifrån Riksdegens början vid flere tilifällen serskildt betygade aktning och sympmi för detta sitt Medstånd, att den vänliga inbjudningen icke afslå. En annan fråga är visserligen, om högvördiga Ståndet utan förnekande af förut stirede grundsatser ken i allo bifalla förslaget, såsom det nu är affattadt, i anseende till så innebåäll som form. Men då innehållet ej är en motion, om hvars alla serskilda detaljer samtlige Riksstånden kunnat och bordt öfverenskomma, och dermed ej eller åsjftas någon anmälan inför Kornngen i Stotsrådet, utan endest en af Bondeståndet önskad opivionsyttring öfver landets ställnivg och behof, hvarvid hufvudsyftningen mer än enskildheterna kommer i fråga, och då frågan i allt fall bör af Expeditiopsutskottet serskildt handläggas; så anser jag dot högvör: diga Ståndet utam betänkligher kunna biträda förslaget, om dess dertill lemoade bifall affsttas i urgefår följande ordaleg: Mögvördiga Ståndet, som erkänner vigten deraf, att svenska folkets församlade ombud, når omständigheterno sådant påkalla, oförstäldt, men med undersåtlig vödnad inför Konungen personligen frambåra sina underdåniga tänkesätt och förbeppningar, i sfseende på fåderneslandets allmänna ställning, har i det ber dervärda Bondeståndets mu afgifpa förslag till en uanderdånig adress, funnit undordåviga yttrar dep, hvilka, då dö till större delen öfverenssämma med det-atllmänra tänkesästet i landet, äro 8ETskildt förtiente af Hans Maits ecen nidies UYP——2——A-.— — K — MMMM MMMM M—MUM—B— mom mt nn mo nnxZRnnnn pro a-—--——s-soon niea—onvmmrn mv r—roo-—7 On-——E— nnnnv(Äann-? uw———.Aoodnn—