tala mekaniska verkstad; för det fall ait säden försäljning nu vid bolagets sammamräde i Mars 1840 verkligen skulle blifva beslutad.n RIZESDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Motioner den 29 Februari e. m. Friherre Hamillons, Hugo, om bestämmende af grunderna för näringsfrihetev. — Hr Sandelhjelms, Paul, om skyldighet för Pcivatbankerrne att hålla Vexlings-kontor inom hvarje Län. Dito, om ändring i 4 art. samt 9 artikeln af 47, 26 och 31 Bevillningsförordningen. Motionären förestår; att den lindring i skattebidrag, som vid denna Riksdag kan beviljas och derefter ega rum, måtte lemnas genom nedsättning a) af kapitationsafsiften efter 4 art., samt b) af afriften efier 9 art. för dagarbetare, daglönare och deras vederlikar. Dito, angående förändrada grunder 1 vissa delar för begsgoandet af det Staden Wenersborg beviljade lån. Friberre von Kramers. Robert, om diaporition af lön till en Agronom på stat, af det anslag, som varit aflidne Agronomen Steffrna tilldeladt. Dio om beläning af spenmål. Motionären föreslår, att 30.000 Rdr afsättas i Rikets Ständers Bank, til lån åt jordbrukare, mot pant af spanmål och 5 procents ränta. Utlåningen skulle ske af Hushållssältskäpen. — Hr Edenhjelms, Gillis, om wu färdende af en författning, som bestämmer faitigförsösjnipgsskyldigheten inom Socknar på landet, der fabriker äro inrättade. — Hr af Grubbens, Nils Wilh., om organiserande af en Advokat korps på stat. Dito, om förändrad organisation af Sundbetskollegium. Motionären föreslår, stt inga endra må utsos till Co!legiales, än dem, gom 43å 90 år varit provinocialeller stadsläkare. Dito, om räntans frigifvands samt upphäfvande ef bysättnivg. DHito, om inköp af Gotska Sandön, för att avvändas till korrektionsinrättning. — Hr Rosenqvists, Fred. ILeonh., om rättighet till enskildes Testrars anläggande i hufvudstaden. Dile, om förbud för Judar, att i Riket inflytta eller ega jord. Dilo, angående skyldighet för Öfverståthållaren, att inför Hofrätt svara. — Friherre Sparres, Carl, om förändring i flyttningstiden för tjenstehjon till midsommarstiden. — Hr Reutersvärds, Per Ad, om den förändring i 31 S Riddarkusordningen, att and:a uppropet vid voteringar må försvinna, semt ingen Ledamot till-. städjas att inträda i salen. zedsn voterirgspropositionen blifvit anslagen. Dito, med förslog till mer ändamålsenliga bevis, törande förmynderskap m. m. för lång erhållende i nublika kassor. Dito, angående indragning a! Hilskjutsen vissa tider på året. — Hr Rosenbiads, Bernhard, törsnde ligvid efter urspruvgliga myntvärdet af vissa fromma stiftelser, tilltörande länbankskapitaler. Dito, angående preskriptionstid till 4843 års slut, för emottagande i Kronouppbörd och legliga liqvider, samt för inlösen utaf Bankens Transportsedlar från 4777 till den 31 Mars 1836, samt sedlar å 2 och ö Rdr utaf gamla formulärer. — Hr von Engeströms, Lars Aufj., Om skyldighet för Brandförsäkringskontoret i Stockholm att låta inteckna sina försäkvingsoch premie-Jån, så fremt de skola utgå med förmänsrätt. — Grefie Anckarsvärds, Carl Henr., om upphäfvande af duells-plakatet af år 1682, m. Mm. Dito om förändring i 6 kap. Missg.Balken, i afseende på Krigsmanskeps användande sill upprors stillande och stadgande af en lag, i likhet med nya kriminpal-legförslaget (att nemligen civilmyndighet bör 3:ne gånger uppläsa upprorslagen, innan vapen brukas). Dito om återksllande af Kongl. påbudet den 7 Oktober 42803 om dubbelt kroppsstraff för anfall af militära personer uti uniform med sidogevär m. m. — Dito, om förändring af ö kap. Missg.-Balkten, — Hr af Gcycrstams, Gustaf Em., om inhibition rwrills vidare i Rikets Ständers vid 42928 ärs riksdag fattade beslut rörande tillvägabring nde af en reglering emellan Dylta svafvelbruks egare, somt Kihls, Axbergs och Hofsta socknar, m. m., samt afslutandet af en frivillig öfverenskommelse dessa parter emellan på vissa uppgifra bufvudgrunder. — Giefve Frölichs, Dovid, om upphörande af stämpelaf. gift å Tidningar. — Friberre Wrede, F., med ett amendement till Hr Troils metion, om myntenhetens bestämmelse till em Rdr riksgäld eller kurant. Presteståndet. Pienum den 49 Februarj, Detta börjades med en diskussion angående kontraktsprosten Svedelii i sista pleno väckta motion angående, nattvardsbarns befrielse från erläggande af. mantalspengar, efter hvilkens slut motionen remitterades till Ststsuiskottet, Sedan Konstitutions-Utskottets memoria? JG AL och JM -4 angående. aruvdlagsförändringar blifsit för andra gången bordlagd. Kortraktsprosten Tunelii motion avgående sättet för Kungörelsers uppläsande diskuterades åter temligen vidlyftigt, bvarunder flera biförsleg fråmlades och deribland ut är Prefessoren Grafström, som föreslog, att en tabula nigra måtte vid hvårie kyrka inrättas, å hvilken enskildta kurgörelser och tillkäsnagifranden skulle fipna plats och offentlighet, men Koabagons påbud och allmänna kungörelser fostfarands från predikstolen uppläsas. Slutligen remitterades prosten ss än ER Pg Sör