Aftonbladet – 27 februari 1840, sida 2

mA MMMM VOM VV VV vv VV AV VÄ LL O VV VV V (MMC VV VV vs —IGVV OG UV VV VV vV ÖV HH HH mV ÖÖÄ ÖUÖ—OÄÖÄ VR VV ÖÄ I VÄ ÖV UU VO UU UV VV VV VV Ö ÖV— pj Ö UU ha ou oo — —. — EA — — Se — — —S —— — konstitution, skulle Konungen föreslå den Svenska såsom i alla afseeaden den lörträffligaste. Dessa rådgifvare hafva offentligen förklarat, att Konungen skall allena styra riket, och de haiva alltså högst oriktigt uppfattat grundlagens mening med deras egen bestämmelse. Man vet hvad vigt det ligger uppå att befrämja samdrägt mellan statsmakterne; och det har likväl händt, att i Konungens afskedstal till Rikets Ständer i slutet af 1835 års Riksdag, det ena Ståndet blifvit upphöjdt till skyarne medan det andra skarpt apostroferats för sine åtgärder man vet att Konstitution och Representation äro oskiljaktige; likväl hafva tvenne värdiga representanter efter slutet af den sistnämnde riksdagen blifvit i anledning af deras fria yttranden anviste platser å rikets fästningar; och för ett oskyldigt ord om Konungens konselj sitter ännu en medborgare inom Waxholms murar; man vet att Thronen icke uppehalles af Bajonetter, men man vet äfven att Konungens rådgilvare icke kunnat förbindra 4838 års beklagansvärda excesser; man vet huru farligt det är för ett land, att Hofvet får inflytande på Styrelsen samt på tillsättande af embeten och tjenster, och likväl hafva Konungens rådgifvare icke kunnat hindra ett sådant inflytande, hvars minne tecknades år 4838 med drag af eld och blod; man vet huru en embetsman under Konungens sista resa till Norrige dristat sig att öppet kiandra tryckfriheten, och likväl hafva Konungens rådgifvare icke kunnat afböja, att just denne man blifvit satt i spetsen för representationen under denna vigtiga Riksdag; man vet att Svenska nationen är ganska fattig samt att fattigdomen gör jättesteg, likväl har det icke kunnat undfalla Konungens rådgifvare, att en felaktig administration af statens tillgångar hindrat alla utvägar till förbättringar af landets svåra tillstånd; man vet hvad värde nationen sätter derpå att domarekorpsen utgöres af i allt oförvitlige personer, och det vore önskvärdt att veta om Konungens rådgifvare gjort allt för att, i afseende på de sednaste utnämningarne till domareplatser styrka Konungen att göra de bästa val; man vet att undantagslagar verka till vantrefnad, och likväl hafva Konungens rådgifvare förbisett grundlagarnes bud att licencer icke må beviljas; man vet hvad begrepp nationen fäster vid det högsta väsendet, och det oaktadt hafva Konungens rådgifvare låtit deras officiella organ, Statstidningen, framdraga inför allmänheten ett år 4837, i studerande ungdomens närvaro bållet tal af en Rector Magnificus, hvilken upphöjt konungen i likhet med ett öfverjordiskt väsende; man vet att konungamakten ej bör nedstiga till hvardagslifvets småbestyr, och äudå har Konungen icke blifvit befriad från en mängd småsaker, hvilka upptaga hans tid från vigtigare regeringsangelägenheter. Man vet huru angeläget det är att iakttaga ordningssinne i allt, och man måste fiana det anmärkningsvärdt, att konseljerna aldrig hållas å annan tid, än den som är egnad åt hvilan, nemligen om natten; man vet huru mycket menniskan fäster sig vid hoppet, denna hennes sista tröst, och man kan väl då veta hvad intryck det verkat, att en sådan mängd önskningsmål, hvilka dragits under Konungens pröfning, ännu denna dag hvila utan åtgärd; man vet hvad värde nationen sätter å det nya lagförslaget, och man frågar med skäl, buru Konungens rådgiivare kunnat ända till år 1839 tillstyrka uppskof med föredragandet a! detta förslag samt huru de kunnat tillstyrka öfverlemnandet af detsamma åt en ytterligare kommitte, som redan kostat staten öfver 30,00C Rår bko, men ännu icke hunnit att aflemna sitt arbete. Taflan skulle ännu åskådligare kun. na skildras, men det redan relaterade torde imedlertid tillräckligt ådagalägga, att någonting sämre än det närvarande svårligen kan inträda samt att hvad som heldst annat är ett steg till förbättring. Talaren fästade likväl icke alltför sanguiniske förhoppningar vid det nya förslaget och såg uti den andra statsmaktens nitälskan, att skyndsamt få detsamma adopteradt, en fint, derigenom det blefve lämpligt att, innan Riksens Ständers. opinionsnämnd ännu fällt sin dom, lemna de gamla rådgifvarne afsked med bibehållande af ful! lön; men talaren önskade det oaktadt förslaget, ehuru till definitift afgörande för tidigt företaget, all framgång. — —tt——— UTSKOTIS-BETÄNKANDEN. — Ekonomi-Utskottet har till Stånden återsändt ett par motioner rörande ändring i Roteringen och Passevolansen , såsom i Uiskottets