Aftonbladet – 25 februari 1840, sida 3

nerna af buffeljagten äre fulla af rörelse och kraft, och grupperna af indianer tecknade med en sådan liflighet att mam känner sig uppmanad att deltaga i deras verksamhet. Många omktändigheter intyga porträtternas och utsigtersas trohet. Klädedrägterna och öfverdraget på tältet lemna fiera märkvärdiga prof af indianernes teckkingskonst, som påminner om egypternas och mexicanernas; kenturerne äro ganska skarpa och mycket noggranna i de mest karakteristiska delarne. Drägterne äro smakfullt prydda med knappar, fjädrar och skinnbitar, och tobakspipor, stridsklubbor, bågar, koger och sköldar rikt ornerade, samt vaggörna utmärkt vackra. Lagarne för fårgors och andra oraamenters anbringarde, äro inskrifna i sjelfva menniskonaturen. Hr Catlin är sinnad att publicera en berättelse om sina resor, uti hvilken föremålen i hans museum blifva utförligare beskrifna än i katalogen; förut ämnar han i sin loksl gifva en art descriptif föreläsning öfver indianerna. En visit i hens galleri ger emellertid en vida tydligare föreställning om nämnde folk än den vidlyftigaste kurs ef muntligt eller skriftligt föredrag. Föreställning af Guiana, det endra gallariet hvarom vi nämnde, är en produkt af Hr Robert H. Schomburghs resor i det inre af Guiana, åren 1835 48539, och består i en samling af föglar, fyrfotadjur, insekter, geologiska produkter; teckningar af växter och scener, åtskilliga handarbeten och dylika artiklar. Alit detta är arrangsradt i ett rum, inredt med löfyerk, inneslutande sceniska föreställningar, och hvari man vidare ser modellen af en bydda, med dess hängmattor, husgeråd och kökskärl, m. m. Det märkvärdigaste af allt är likväl tre indiamaer från nämnde laud, i sitt hemlands drägt, med fjederkroner på hufvudet, som erinra om Poaruvianerne. De äro smärta till växten ech snarard under än öfver vanlig europeisk längd; deras hud är gulbrun och deras ansigten behagliga och uttrycksfulla. De visa sin — just ej märkvärdiga — färdighet att skjuta med en lång båga och att framdrifva korta, lätta pilar genom ett trädrör, men äro ganska ovillige att lemna eldbrasan, kring hvilken de nedhukat sig, och återvända snart till den, darrande af köld, hvilket ej är underligt, emedan de ej äga annan betäckning än den smutsgula färgen på derae hud. Hvarje dag måla de sitt ansigte med symmetriskt ställda linier af en röd limfärg, och försmå att betäcka sig med ett stycke europeiskt kläde, för att om aftonen taga sig en spatsertur. De röja ingen förundran öfver prakten och larmet på gatorne eller i butikerna, och synas ehuru vänliga och läraktigs, betrakta åskådarne snarare med ladsnad än nöje. — Den märkvärdlgaste tekningen i Hr Schomburghs samling är den af en ståtlig vattenväxt kallad Victoria Regina v utmärkt för storhet och skönhet. — ME —— AL Schackparti. GÖTHEBORG. STOCKHOLM. Hvitt. Svart. 4) Bonde C 2 — C 3. Dam D 8 — E 7. INEFY TERASS ETIINSTE SYNT NO a INRE NINA ONES SEND