ven den vägen är stängd för delgifvande at de öfriga Stånden af en väckt fråga? Följden deraf skall blifva, att från detta Stånd hvarenda motion skall kunna undertryckas af majoriteten, och sålunda aldrig komma under den behandling, som våra former medgifva. Under vår fyrdelade sammansättning utgöra Utskotten utredningsnämnden öfver de frågor som väckas på serskildta rum, och hvaröfver de öfrige 3 kamrarne icke i öfverläggningarna deltaga, förr än de af utskottet blifvit behörigen behandlade och då först inträder I hvarje serskildt stånds rätt att deröfver afgöra och besluta. Men på detta sätt skall, som jag redan anmärkt, ingen enda fråga, som står i strid mot majoritetens merving, komma till ett uiskotts behandling, hvilket dock är så sbsolut nödvändigt för något besluts fattande. Jag anhåller af Hr Baron och Lanatmarskalken få besvarad den frågan, huruvida utvägen att få de motiener jag aflemnat, kommunicerade med de öfrigs stånden, äfven är stängd genom den afgjorda voteringen. Hr: Landtmarskalken yttrade att pågon proposition om kommunikation med de öfrige stånden ännu ej vore framställd och den frågan sålunda ännu vore öppen. Grefve Ankarsvärd: Jag vet icke om den frågan kan ens komma under afgörande, att icke min rätt ligger öppen att få mine motioner meddel de de öfrige stånden, ty mig veterligt finnes intet ställe i grundlagen som hindrar detta. Jag har begärt det och ingen har det bestridt. Detta återstår endast för att fullända verket, och jag har irgenting deremot, på det saken skall blifva ännu bättre; men jag hemställer hvart det leder, om å en motion skall kunna vägras remiss, då den icke strider emot grundlagen och då den icke förhindrar Landtmarskalken att göra proposition. Hr Stuart: Jag anbåiler att i protokollet få nedlägga min uttryckliga protest mot den af Hr Friherrer och Landtmarskalken framställda proposition, den jag anser vara i rak strid mot grundlagen. Jag anhåller vidare at: i protokollet få besvarad min reservation mot de: beslut Ridderskapet och Adeln i dag fattadt och mor detta besluts följder. Jag emotser att många voteringar återstå oss, Om den grundsatsen skall följas, att, derföre att man ogillar en motions innehåll och syftning, densamma skall förqväfvas i dess uppkomst och jag kan på intet sär medgifva att ståndet har någon rättighet att förvandia sig i en censurkommitte. Friherre Cederström, Jacob: I händelse Hr Ankarsvärd inlemnade 4 exemplar af sin motion, mötte iniet hinder för dess meddelande med öfrige stånden. Likväl måste å hvardera af de 3 exemaren som afgå antecknas Ridderskapet och Adelns beslut om den vägrade remissen. Herr Hjerta, IL. J. Jag skulle vid detta tillfälle inskränka mig till ett enkelt instämmande i de reservationer, som blifvit afgifna mot Herr Landtmarsk.:s förfarande att tillåta votering öfver bär uppställda koutrapropositioner, äfvensom mot Ridd. och Adelns beslut, om det ej vore anledning förmoda, att ett vigtigt prejudikat derifrån skall hemtas, hvilket i en framtid kan hafva högst menliga följder; men då detta nästan med visshet kan förutses och om möjligt bör förekommas, tror jag det vara en skyldighet, att något närmare framställa grunderna, hvarföre jag utber mig få deltaga i de här gjorda protcesterna. Flere Talare hafva under diskussionen på förmidd. mot Fr v. Hartmansdorffs begäran att få remiss vägrad, ganska riktigt åberopat 56 R. F., som uttryckligen bjuder, att allmänna frågor, som uti R. St. Plena väckas skola öfverlemnas till behörigt Utskott samt 49 R ÖO., som talar om huru hvar och en allmän fråga, som första gången i något stånd förekommer, skall, såvida ståndet ej enbällist genast detsamma till vederbörligt Utskott förviser, ligga på bordet till nästa plenum, då remiss bör ske. särigenom är sälunda ovedersägligen bevisadt, att remiss icke kan vägras å någon allmän fråga. Men det finnes i grundlagen flere andra stallen, som tjena alt närmare bestämma, hvad med en sädan fråga skall förstås, och derjemte ytterligare bekräfta föreskriften i de nyssnämnda, hvilka icke nog fullständigt blifvit citerade. Så säger t. ex, 44 Y B. O.:: patt med allmänna frågor förstås säådana, som kunna eller böra komma wvnder samtlige riksståndens öfverläggning och pröfning, och att sådana frågor skola öfverlemnas till utredande al behörige Utskott,; och 48 S:n i samma Grundlag innehäller, att föredragnings-ämnen äro dessa och inga andra: — — 4:o Motioner, gjordes i plena af någon vid Riksdagen närvarande ledamot. Så vida nu enligt denna en motion är ett föredragningsämne och när den angär ett allmänt ämne, äfven i allmänhet kan och bör komma under samtelige Riksständens öfverläggning samt skall och bör remitteras till Utskott; så kan denna regelicke frångås för andra tillfällen, än dem, hyarom Grundlagen särskildt bokstafligen stadgar. Dessa stadganden finnas ock ganska tydligen utsatte. De omfat-! ta endast två fall, det ena när förslaget eller motionen angår en grundlagsförändring, hvarom St SR F. i 2:dra mom. bjuder: Ej må fråga derom i R. St plena väckas, utan skall ärendet till Konst. Utskott förvisas Det andra fallet är förutsedt il 90 5 R. F. vUnder Rikets Ständers eller deras Utskotts öfverläggningar ech pröfning må icke utij något annat fall eller på något annat sätt än deuna grondlag föreskrifver komma frågor om embetsoch tjenstemäns tilloch afsättande, Regeringsoch Domaremakternas beslut, Resolutioner och Utslag, enskilda medborgares och korporationers förhållande eller verkställigheten af någon lag, författning eller inrättning. Denna Y åsyftar, som bekant är, endast att hind;a Ständerna, att någonsin intränga på den verkställande maktens område eller tagamnägot välde öfver enskalde i samhället. l Om det nu icke kan påstås, att Grefve Anckarsvärds motioner äsyftat nägon grundlagsförändring, och öfverlägeningarna denna förmiddag tillvåckligen visat, att de frågor, de innehålla, skunnat väckas, och om Landtmarskalkens propositiou om remiss såsom cna alternativet, samt det yttrande Hr Landtmarskalken hade, att en vägran af remiss vore något ovanligt, ehurna Hr Landtm. ansett sig ej böra vägra den begärda kontrapropositionen Mika tydligt visat, att Hr Landtmarsk. sjelf aisett motionen kan och bör komma så ke RR Ta innefatta en fråga, som både tm dan comrmså4l:as Rik oskta Pals