AD SS VO AM VILI AS Talmännen hade varit af den gemensamma åsigten, ati det väl närmast öfverensstämde såväl med Grundlagen som förslagets syftning, att alla SS borde i sin helhet afgöras medelst antaganue eller förkastande, men att i Grundlagens ordalvdelse ej fanns rågot hinder att frånskilja SS. De hade således ansett Stånden kunna bestämma om de ville företaga förslaget till afgörande i sin helhet eller paragrafvis. — Hr Dalman fortsatte. Han vore visserligen af den tanken, att förslaget till förändring af 43 S RB. F. både bordt och kunnat af Konst. Uisk. trånskiljas förslaget till DepartementalStyreisen, då sista frågan icke hade vågon omedelbar gemenskap med frågan om Rikets styrelse um Konungen går i fålt eller reser till aflägsna inrikes orter; talaren bade ock ämnat yrka detta afskiljande vid föredragningen, emedan han af flera skäl ogillade den i 43 föreslagne förändring; men då han nu här hört en annan talare, Hr von Hartmansdorff, yrka utbrytning äfven af flera andre SS och detta möjligen kunde befrämja deras atsigt, sem önskade ati.aflägsna afgörandet af den högst vigtiga bufvudfrågan, åt hvilken talaren lifligt önskade framgång, ville han, för att icke uppebålla tiden och diskussiozen, icke motsätta sig memorialens afgörande i deras helhet, åinöjande sig med sin reservation mot antagandet af förändringen i 453 S; och skulle Talaren i öfrigt icke underlåta att, derest sistnämnde förändring blefve af alla 4 RiksStånden bifallen och af Konungen ssauktionerad, uti Konst.Uisk. motionera en, efter Tslarens öfvertygelse, nödig förbättring deri. — Friherre Cederström, Jacob, förmodade, att ovana var orsaken att puvarande Konst.-Utskott ej kunnat uppfatta en så enkel sak, som att afskilja de SS, hvilka icke nögvärdigt hörde tillsammans. Sådant Utskottets betänkande nu blifvit, vore det emöjligt företaga förslaget till afgörande. Talaren yrkade återremiss till Utskottet. — Grefve Löwenhjelm, Gustaf. Det kunde för irgen del vara fråga om att gå grundlagsvidrigt till väga. Hvad bjuder grundlagen? Att förslag till förändringar i grundlagen skola i sin helbet bifallas eller förkastas. Hvad bildar här helheten, saken eller redaktionen? Frågan är huruvida Styrelsens organism skall öfvergå från systercet at maktlösa rådgilfvare med illusorisk ansvar:ghet till maktägande rådgifvare med verklig ansvarighet. Stora förboppningar fästas med skäl vid framgången af förevarande fråga. Telaren önskade Hifligt att man för den stora och vigtiga sakens framgång måtte aflägga all förkärlek för egna åsigter i mindre momenter. Grefve Spens, Carl Gustaf (skriftligen): Vid alla Riksdagar han bevistet, hade förslag i denna syftning legat hvilande ; men Grefven erkänner att intet af dem fuvnits, som ban så gerna skulle vilja bifella. Några mindre inkast, soma torde kunna framläggas, ansåg han böra förbigås uti ett så vigtigt mål. Af stor hetydenbet vore likväl den omständigheten, att Allmänna Beredningen blifvit borttagen, utan att med detsamma besvärsmåilen blifvit skiljda från Stats-Rådets befattning, och deras behandling i judiciel väg föranstaltad. Allmänna Berecningen var ämnad till något helt annat än den har blifvit; nemligen, dels att bereda alla mäl, dels att ötverlemna åt publiciteten den föredragandes tanka, uten att nödgas dit öfverlemna debatten inför Konungen. Beredningen har nu i det stöllet blifvit uteslutande sysselsatt med besvärsmål, eller enskilta ärenden , som förut varit pröfvado als. k. administrativa verk, men hvilka mil äro af den natur, att så väl dessa verks befattning dermed, som äfven Konungens egen, varit af judiciel, icke administrativ, art. KonstitutionsUtskottet syntes Ta. vid hvarje Ridsdag hafva haft sig öppet, att göra anmärkning mot hvarjo särskildt sådant förfarande, såsom wväsendtligen stridande mot 17 i Regeringsformen, hvilken uttryckligen uppdrager Konungens domsrätt åt Högsta Domstolen, Men mot användandet af en sådan azmärkningsrätt hade stridt, och stridde ännu, efter hans tanka, att Högsta Doststolen icke torde medbhinna dessa besvärsmåls utarbetning, och att ett större sambällsondt möjligen kan förheredas, om rikets högsta judiciära instens blir öfverlasiad. Atbjelpandet af dessa svårigheter vore ett ännu oupplöst, ehuru ej oupplösligt, problem; dess upplösning bade hordt utgöra ämne för et förslag från 4834 års ständer till de nuvarande, i sammanhang med planen 61 Allmänna der redningens borttagande och om förändrad organisation af statsrådet, Bristen af ett sådant förslag ensazt fören!edde Talsren att, ehuru fullkomligen öfvertygad, det tidehvarfvets allmänna kref af en depertementslstyrelse, såom vilkor för erhållandet a? ordning, kraftfollbet och konseqvens, grundsr sig på skäl, bvilka äfven till vårt land äga sin tillämplighet, — likväl för närvarsnde icke rösta io, innan åtminvstone något initiativ bar blifvit taget till . ot a oa a oo PIE Sa