Pn nn TR nr tra bn upplysningen, att han sjelf besvärat sig bos Kongl. Maj:t: en upplysning, som verkligen är rappant, då man hade trott, att å!minstone Hr H. icke skulle vara otillfredsställd med den milda utgång, saken för honom tog i Hofrätten. RIESDAGEN. Plenum på Riddarhuset den 22 Februari, f. m. Tillkännagaf: att till ledamot EkonociUtskott blifvit utsedd Friherre Raab, Adam Fredrik, och i Lagutskottet Hr von Röök, Gustaf. Derefter föredrogs KonstitutionsUtskottets memorial N:ns 4 och 4 om införande af Departemental-styrelse. Grefve Anckarsvärd redogjorde för sättet, vr Konstitutions-Utskottet uppfattat sjelfva salien. Han beklagade att ej förra riksdagens Konstitutionsutskott på ett ställe samlat alla till defiaitift afgörande vid denna riksdag hvilande gruidlagsfrågor och låtit Ständerna få del deraf samt allmänhaten genom trycket. Det hade varit obeskrifligt mödosamt och svårt för Uiskottet, att ur en mängd akter sammanleta dessa förslag. Utskottet hade trott att 82 i sista riksdagsbeslutet, som upptager de nu ifrågavarande grundlagsförändrings-förslagen såsom ett helt, hade bordt tjena Utskottet till räite!se och ligga till grend för Rikets Ständers behandling af frågan. Utskottet hade ej trott att det gick an lösrycka någon från det hela, då deisista riksdagsbeslutet ärv sammanförda till ett helt. Ständerna måste nu, enligt Talarens åsigt, med Ja eller Nej besluta öfver frågan i dess helhet. I afseende på sjelfva saken bade han intet emot att Konungen utfärdade instruktioner för de föredragande Statsråden, ehuru han ej trodde att det behöfdes. Man sade att Allmänna Beredningens borttagande vore ett förbastande, Ifall Talaren varit med om förslagets uppgörande, skulle han ansett denna institutions borttagande betänkligt; men det hade icke varit det nuvarande Konstitutions-Utskottet tillåtet taga sådant i betraktande; Utskottets pligt hade varit att blott framställa hvad förra riksdagens Ständer beslutit skulle underställas de nuvsrande såsom hvilande förslag. Anmaringar hade skett till KonstitutionsUtskottet att skyndsarat inkomma till Ständerna med ifrågavarande förslag till Departemental-styrelse, och Herr Landtmarskalken hade till Grefven enskildt äfven framställt önskan derom, och motion derom äfven skett i Siåndet. Utskottet hade för sin del icke funnit några betänkligheter möta. Det vore omöjligt för Talaren att begripa hvarföre man fästade så mycken vigt vid 43 ). De som ej gillade den, bade ju vägen öppen att, sedan förslaget gått igenom hos ständerna, motionera en förändring i denna SGrelven tredde att de flesta fästat sig med sina Önskningar vid förslagets antagande, för att en gång få börja ett slags Novo Conto 1 administrationsväg. Han önskade att Hr Landtmarskalken med de andre Ståndens Talmän öfverenskommit om förslagets föredragande i dess belhet, utan lösryckning af särskilta delar. Man kunde omöjligen veta huru resuitatet blefve, om den ena delen bortplockas i det ena ståndet, den andra i ett annat; en sådan behandling skulle bryta sönder sambandoat emellan SS. och sannolikt göra hela saken till intet. Heiaställde till Ståndet, huruvida det vore lämpligt fästa sig vid -måsaker, då fråga vore ait vinna ett stort resultat! — Friberre Boye, Ludvig, ansåg första prepositionen böra blifva om man skall votera öfver hvarje eller det bela. — ) Denna bardlar om Korungens rättighet att, när han reser bort, förordna den han vill af de Kongl. Prinsarne till ordförande i Regeringen.