Aftonbladet – 21 februari 1840, sida 2

hvad den på theatern kostat, eller ock ansiås till ) folkundervisningens befrämjande. .. Denna motion biträddes at Anders Nilsson från Östergötlånd samt Olof Olofsson från Vesteräs län Igenom skriftliga anföranden, hvarjemte flera af I Ståndets ledamöter bördes deri instämma. 142;0) Af Pchr Jönsson från Skåne: att skjutslegan för postföringen må blifva förhöjd till likhet med den skjutslega, som för gästpifvareoch kroBoskjuts betalas; äfvensom att, då nödvändigheter I fördrar postens fortskaffacde med flera än ea häst, den -skjutsande må erhålla full skjutslega för så många hästar, som erfordras; samt slutligen att fulla skjutspenningar må bekommas så väl för den post som föres fram, som för den, hvilken medföres på återresan. 145:0) Af Lars Rasmusson, Olaus Eriksson och Olof Benjaminsson fr... Bohus Jän: om åtskillige förändringar, ledande till lindring af rustningsbesväret vid Södra bataljonen af Bokus läns regemente. Denna motion remitterades till Ståndets enskilta Besvärs Utskott. 144:0) Af Måns Månsson från Calmar län: att hemmentalsräntan må alldeles upphöra, och att de statsbehof. för hvilkas betäckande den varit påräknad, må fyllas genom allmän bevillning; men om bärför skulle möta hinder (hvilket motionären sade sig ej kunpat föruts2), föreslogs vidtagande af en sådan författning, hvarigenom serskilte hemman, som äro öfver all höfva beskattade, må kunna förmedlas efter en enkel men tillförlitlig undersökning om förhållandet. , I anledning af denna motion ingsf Lars Rasmusson. fr. Bohus län, biträdd af Olaus Eriksson och Olof Benjaminsson från samma län, ett skriftligt anförande, deri han framställde de betänkligheter som, enligt hans förmenande, uppställde sig mot antagande af Måns Månssons, i likhet med Grefye Anckarsvärds, framställda förslag om hemmantalsräntans afskaffande. Han iasåg välden goda mening, som låg will grund för dessa projekter, men trödde, att, om än de voro verkställbara, de dock i sjelfva verket icke skulle medföra någon lindring. Dessa förslag gå ut på så väl: 4:o att borttaga hemmantalsräntan; som ock 2:0) att bevilining af fast egendom, rörelse och lön, enligt 4 artik. Bev. För. skulle, till någon delförsvinna.. Alla känna vi, fortfor Lars! Rasmusson, att Statens ordinarie ins komster, i hvilka hemmantalsräntan är inberäknad, icke täcka till att fylla staters behof, och att den brist; som uppstår i de för statehsädministrerande j erforderliga utgifter, måste beiäckas gerom bcvillning. Det är således klart, att om man borttager något af..del inkomster, demistaten förut påräsnat I för bestridande af de för statsverkets, gång nödige lutgifter, måste, under förutsättning att dessa utgifter icke kunna minskas, cerst blifva följden, att bvad som gålunda borttages, måste ersättas fenrom ökade -bevillningar. Innan man derföre tilltäpper en inkomstkälla, måste mån ock noga taga i betraktande, det! sätt och de medel, man ärnar använda för. anskaffande och ersättande af hvad. man såJunda från staten på ett håll borueger. Detta skulle nu, enligt motionerna, ske genom bevillning. Och dä tillika är föreslaget, att bevillningen skall upphöra efter 4 ert. för fastigheter m. m.; så blir ingen annan utväg än att taga fyllnad genom ökande af den personella bevillnivgen. Skulle denna bevillning, som redan uppnått det högsta rimliga belopp, än vidare ökas, och det till betäckande af en så dryg: bost, sem genom hemmentalsräntån nu fylles, så komme detta att drabba den fattige jordbrukaren, eller just den klass, hvers npödstailda belägenhet man velat lindra. Efter de uppgifter Lars Rasmusson förskaffat sig, uppgår statens inkomst af hemmantalsräctan till 41,470,667 Rdr per medium; och han frågade nu: hvar vill man tsga ett slikt belopp ? Han framställde derefier en skildring af de fattigare innevånarnes på landet (torpares arbetskarlars m. fl.) usla belägenhet, hvilken skulle blifva ännu svårare, om personella bevillningen ökades, så att desse arme slutligen kommo att ligga fattigvården till last. Han ansåg derföre bemmantalsräntans borttagande skola åstadkomma det störata missnöje i allmänhet å landet. Johannes Johansson från Bohus Län: var visserligen en bland dem, som högeligen, i likhet med sina länskamrater, önskade lindring i folkets bördor, men delade Lars Rasmussons åsigter om det vådliga om hemmentalsräntans afskaffande. Hans Jansson från Elfsborgs Län ansåg Bobusländnpingarnpes farhågor hafva tillkommit af evt missförstånd: Meningen med motionerna om hemmantalsräntans afskaffande är att aflyfta en tyngd från jordbruket. Det är visst ej fara att, såsom anförandet synes vilja låta påskina, statsmachinen stannar: derföre att jordbruket befrias från denna börda. Ej heller är. den farhåga grundad, att icke statsintraderna skulle tåla minskning. Vi bafva ju sett betydliga öfverskott deri, Får drifbjulet för mycket vatten, så kan det komma i bakflod. Skulla det hända, att en lucka uppkomme, som genom Bevillning behöfde fyllas, så vore meningen, att detta skulle ske genom bövillning af egendom och rörelse, men ingalunda genom personel bevillning, den der, enligt talarens förmenande; borde ifrömsta rummet afskaffas, hvilket sednare så mycket lättare kunde ske, som sådant ovedersägligen beredde af Ständerna ensamt. Det ifrågavarande anförandet fann Talaren stridande mot Ståndets förut yttrade åsigt i ämnet. . I samma anda talade Johannes Andersson och uSven Isaksson från Calmare län, Jan Persson från Stockholms län, Henrik Andersson och Nils PersSO från Örebro län, Sonc Persson. från Skåne, von Zweigbergk trån Elfsborgs län (hänvisande will sitt statsregleringsförslag). Kihlblom och Nils Persson från Södermanland, Per Persson i Adelfors, Jönköpings län, Stephan. Andersson från Stockholms län, Ephraim Larsson. och Henrik Hansson från Elfsborgs län, Per Hansson från Wermland och Etik Persson från Gefleborgs län, denne sistnämnde förmenande, att.en möjligen uppkommande brist i förevarande fall kunde betäckas genom tullmedlen. Motionen och anförandet remitterades till StatsWiskottet. s 445:0 Af Håkan Nilssom från Christianstads jän,