Aftonbladet – 21 februari 1840, sida 1

I KET-WAGNEN algar-. narinran -UnSsdadagen d. 26 Februari kl. 4 middagstiden till Upsala, Tierp och Gefle; — paketerne inlemnas den vanliga tiden på Paket-Post-Kont. vid Riddarhusgränden. STOCKHOLM den 21 Februari. Det är. i morgon, som de hvilande Grunds lagsförslagea rörande en förändrad organisation af Konseljen, medelst bildandet af Föredragande StatsRåder, skola förekomma: till afgörande uti de flesta Riksstånden; ,Dettazär en maktpåliggande dag för, Svenska folkets framtid. Det skall då bestämmas, om :en önskan, hvilken redän började uttalas kort efter det nuvarande statsskickets. uppkomst, ,men å. andra sidan näsian vid hvarje riksdag blifvit motarbetad af den reaktionära och missförstådda anda, som hatar all verklig, ordning och all den kralt, både från styrelsens och, folkets sida, som: icke visar sig endast i tillfälliga -hugskott, ; skall gå i någon fullbördani;seller: onv vi ännw i minst tio år) skole kastas. tillbaka i detta osammanhang och kaos, som är en af de förnämsta anledningarna till den på de sednare åren: försporda. oron. i landet... Må: det derföre tillåtas oss: vidi detta tillfäller upprepa, hvad vi yttrade i deuna tid-1 ning för den 30 Dicember öfver förevarande ämne: aDet är nu först, genom. 48534 års Ständersi cåterupptagande safförslaget om Ministerstyrels se , som denna sedan 30-år tillbaka ännu oaf-) 2jorda nationalangelägenhet (om riksstyrelsens ändamålsenliga organisation) möjligen kan återställas ; på . den. punkt, , att: dess afgörande hos, Konungen kaivyrkas. Det är imedlertid catt höppas, det Rikets Ständer nu icke skölal asvika hationens förväntan i detta afseende. l (Äfven om de dithörande förslagen till grundalagsförändring icke i allt skulle varastillfredsaställamde, förer deck beslutet alltid till förbätatring öch skall säkert, när det en gång utföares, försätta nationen i tillfälle, ätt utkräfva cen verkligare ansvarighet af Konungens Mianistrar., Det var med afsigt, vi uti förestående om döme vidrörde ofullständigheterna. Vi ville dermed tillkännagifva, att vi icke låtit den yttre forme: af. en institution : blända oss till alitiör utopiska förhoppningar. Utan tvifvel skall också en: och annan invändning framställas deremot, ej blott af dem; som hafva skäl att trifvas i ruttenheten, utan kanske äfven al någon bland denna. rädda . och välmenta fraktion, som ser spöken midt pä ljusa dagen. Att det konstitutionella samhällsskickets framtid icke är fullt tryggad ensamt genom den ifrågavarande reformen, så länge de långa melJanrummen mellan riksdagarna fortfara och yttranderätten öfver regeringsåtgärderna till en del kan fjettras af en ännt fortfarande indragningsmakt, kan ej bestridas. Men dessa olägenheter — existera de icke redan förut, och med ännu långt mindre garantier: iv öfrigt.? Är det då skäl att förkasta de förbättringar, som erbjudas; blott derföre, att man icke på. samma gång kan upphäfva ett ännu vidlådande ondt; enär detta i alla fall skulle fortfara? j Hvilkens intresse skulle då på något sätt förnärmas genom den föreslagna reformer? Är det Konuägens, som derigendom finge på sina rådgifvare öfverflyttad hela den ansvarighet inför opinionen, hvilken aldrig kan undgå att fåstas wid honom sjelf såsom en följd af kallenastyrandet, sådant man -hittills velat förstå de? Eller är det embetsmännens, då duglighet och kunskaper blifva, ,åtminstone mera än hittill, ett nödvändigt vilkor för möjligheten att kunna inträda i konungens råd, samt en större enhet och sammanhang mellan hela kedjan af embetsmanda-hiöfarkien bör lemna långt mera tillfälle än bittills för den, Som utmärker sig, att äfven blifva befordrad och kunna tjena sitt fåderneslaad? Eller är det nationens, då just en sådan reform utgör ett oeftergifligt vilkor för vinnande af det ändamål som alla gemensamt, söka? Nej, det är endast oduglighetens, som. allena kan framkomma genom bakvägar och sido-inflytande, ech lismeriets som kanske icke drager i betänkande, att för ett ögonblickhgt smicker åt regentens personlighet blottställa samma parsonlighet i framtiden för de svåraste vådor. Må hvar och en öfverväga detta, innan voteringssedeln framlemnas, och utgången skall ej blifva tvifvelaktig. —— cs on NÅGRA ORD OM EN NY REGERING. Hvad fordras för att nu tilifredsställa Svenska folket, för att lugna den jäsning och ore, som omisskänneligen finnes, samt för att icke stranda antingen på arabulismens, eller reaktionens klippskär. Helt enkelt n styrelse, som väljes utan andra. konsiderationer än följande: Att personerne först och främst äro i sin en