Aftonbladet – 17 februari 1840, sida 1

—Vnjm SpS Enn Enligt bref från landsorten, är i flera provinser en petition i omlopp från den orepre. senterade medborgarklassen till Rikets Stände om delaktighet i representationen. Den erhåller talrika underskrifter, och lära petitionärerne ärna insända dem till någon riksdagsman för att af honom aflemnas till KonstitulionsUtskottet. Den lyder som följer: Undertecknade, genom nu bestående Grundlagar, uteslutne från all delaktighet i representationen och all rösträttighet öfver fäderneslandets angelägenheter, anhålla härigenom vördnadsfullt hos Rikets Ständer, att komma i åtnjutande af der rätt, som i detta fall är oss förmenad. Vi göra oss så mycket mera förvissade om, att denna våi anhållan ej skall mötas af obenägenheten eller ogillandet, som Rikets Ständer sjelfva redan för 3( är sedan erkänt den och de nuvarande formernas olämplighet. Det är sålunda för oss öfverflödig! att åberopa de skäl, som tala för invrymmandet af er plats åt oss biand folkets ombud, skälen af naturlig billighet, vårt deltagande i samhällets bördor och skyldigheter, vår jemlikhet med andra medborgareklasser i bildning, moraliskt värde och ekonomisk sjelfständighet. Då lagarne ej medgifve der öppna petitionsrätten till Rikets Ständer, haf va vi måst följa formen af en fullmakt för vår ön: skans framförande, och vi uppdraga sålunda å innehafvaren af denna vår fullmakt, att tillkänna gifva vår önskan inför Svenska folkets represen tanter och deras Konstitutionrsutskott, samt att sökt göra den gällande genomalla de medel, grundlagar ne tillåta. Vi kunna ej bestämma sättet för vå delakiighet i National-representationern, men vi ä ro öfvertygade, att den plats derinom, som kar kemrma att erbjudas oss, blir värdig både Riket Ständer och oss, att, i fall Ståndsfördelningen bi behälles, oss tillåtes bilda ett eget stånd med sam ma tösträttighet och prerogativer, som de redas existerande, och att, om en representation bildas utgående från principen af allmänna val, vi anse lika med alla andra Svenska medbergare utan åt skillnad sammansmälta med nationens massa, e jemlikhet, som fullkomligt motsvarar våra högst önskningar.