för hand, Kongl. Maj:t villa derom underrätte Rikets Ständer så tidigt, att Ständerna, under det de nu äro tillsamman, må kunna undanrödja dessa hinder, samt således czent omsider vinna ett lika efterlängtadt som önskadt slut i denna, för jordbrukaren så vigtiga angelägenhet. 62:0 Anders Normark från Westerbottens Län: Om bättre regiering af förhållandet rentegifvare och indelningshafvare imellan, i afseende på sättet för spanmålslevereringen. 63:0 Lars Bengtsson f:ån Malmöhus Län: Att löntagare vid Lunds Universitet måtte förpligtas, laga lösen för den dem anslagoa spanmå slön, efter medium af de 5 eller ock 40 sista årens markegångspris; hvilken lösen må af Kronofogdarne uppbäras och redovisas. 64:0 Nils Magnusson från Crlmar Län: att behållna inkomster af ecklesiastiska sysslor å landet, hvilka genom tvist eller af andra skäl komma att öfver den lagliga tillträdestiden stå lediga, äfvensom vederlaget till samma sysslor under extra nådår, må hädanefier anslås till skolinrättning i församlingen. 65:0 Af densamme: Att uppbörsöstämmoböterna måtte nedsältas till 8 sk. Bko samt vafkortadt tillfalla Socknens fawuige. MH 66:0 J. O. Widegren från Östergöthland: Ait, inom hvarje Socken, med skolan må förenas en arbetsinrältning, der vilseförda och . vanvårdade barn mätte hållas till göromål, passande för deras ålder och inöfvas i handtiverk. I detta arbetshus böra de af församlingen erhålla föda och kläder, intill dess de, med bevis från arbetsföreståndaren försedde, kunna antaga tjenst. Motionären hänvisade till sitt här ofvan under JM 57 upptagna förslag. 67:e Petter Gabrielsson från Kronobergs Län: Att de i 4 8 af 1833 års legostadga bestämde böter måtte fördubblas. Härvid erinrade von Zweigbergk, att han ej kunde biträda motionärens äsigt, enär genom en särskild författning vore medgifvet att taga i sitt försvar huru många som helst, endast man ställde borgen för deras kronou:skylder. 680 Af samme Petter Gabriclsson: Om förändring stadgarne rörande lumpsamlare. 69:0 Af Olaus Eriksson från Götheb. och Bohus Län: Att gesäller måtte hädanefter tillförbindas att taga årseller halfårstjenst. Många af Ståndet förenade sig härmed och yrkade, att gesäller måtte komma att lyda under tjenstehjonsstadgan. 70:0 Af Jonas Andersson från Jönköpings Län: att all jord inom riket, af hvad natur som heldst, må försättas i jemlikhet i afseende på onera och utskylder till staten, hvi!ka derefter må varda å jordegendomarne lika och propotionelt fördelade, så väl vidkommande prestationer in natura, som förbindelser i afseende på försvarsverket, och kortante skattebidrag. Asgare af ditintills privilegicerad jord skulle, enligt motionärens mening,kunna få ersättning af statsmedel, afpassad efter de utgifter han komme att vidkännes; men om statsmedel ej räckte til!, skulle Riksgäldskontoret bemyndigas, att emot lägsta ränta, som kan betingas, upptaga inhemska lån för sådant ändamål. 74:0 Olof, Lindbäck från Halland: Om privatbanksedlars emottagande i kronans uppbörd. 79:0 Anders Göransson från Stora Kopparbergs Län. Att i den kallelse, som uti det blifvande riksdagsbeslutst kommer att uttagas, det måtte stadgas, att vederbörande embetsverk måtte ombesörja valförrättningarne så tidigt, att de voro fullberdade 6 månader före den till riksdagens begynmeise bestämda dagen. Lades på bordet. 73:o Af Per Sahlström från Stockholms Län: En skildring af Svenska allmogens behof af en på religionens grund fotad, mera vidsträckt, verklig bildning, samt statens förbindelse att ombesörja en sådan. Till detta anförande torde vi framdeles äterkomma. Någon märklig diskussion föreföll ej under deta plenum; men flera af Ständets ledamöter fästale uppmärksamhet på nödvändigheten att undvika det myckna motionersndet i samma ämne, Talet vm Riksdagens förkortande vore annars blott en om fras. Dearest något af ombuden fått sig uppfraget att väcka förslag i en viss fråga, men ett slikt redan blifvit af någon annan ståndsmedlem inrifvet, vore uppdraget samvetsgrannt fullgjordt, derst samma ombud till protokollet förklarade sig biräda motionärens mening, samt under diskussionen yttrade sin serskilda tanka i de punkter, som snsågos behöfva förändring eller en närmare utveckling. fö Mm NG SR IR NR —ER KR 8 RR