MReVjJ RI MMM . I legans förhöjande. — 42:0) Anders Jonsson fr. Memings härad, Östergötlands läa: i samma ämne, samt om skjutsnings besvärets öfvertagande af enskilde på entreprenad. 43:0) Af Pehr Pålsson fr. Skåne: i samma ämne. A4:0) Af Anders Göransson fr. Sora Kopparb. län: i samma ämne. 45:09) Peter Gabrielsson fr. Kronob. län: om fångars transporterande till fots, såsom i Frankrike och flere andra länder. 46:0) Anders Jonsson från Lysings härad i Östergötiand : om skjutslegans förhöjande och flera med skjutsningsoch Kronobrefbärings-skyldigheten samband ägande ämnen. 47:0) Peter Pehrsson fr. Vestra härad, Jönköp.! län: i samma ämne. 48:0) Johan Eriksson fr. St. Kopparb. län: i samma ämne. 49:0) Nils Gustaf Nilsson fr. Östergötland: att håliskjutsen vid de gästgifvaregårdar, som äro be-?) tägna inom ångbåtsstationerna måtte åtminstone ; till hälften förminskas. 5v:0) Olaus Eriksson från Göteb. och Bohus län: om ett ändamålsenligare reglerande af kronobrefbäringen och densammas ställande på entreprenad. — 51:0) Peter Pehrsson fr. Vestra härad, Jönköp. län: om ersättning till Kronobrefbärings-skyldige. 52:0) Af Johannes Andersson fr. Upsala lån: om tillägg uti Kongl. För. den 9 Maj 1855, angående lösöreköp. 53:32) Pehr Mårtensons fr. Jönköp. län:att nyssnämnde förordning måtte alldeles upphäfvas och den gamla läran om traditionens nödvändighet vid lösöreköp, af hvilken lära våra förfäder befunne sig väl återuppiifvas. 34:0) Nils Maynusson fr. Calmar läm: om tillägg till förberörde Kongl. förordning. 55:90) Dahberg fr. Vesternorri. län: om ändring i 8 kap 1 S Skiftesstadgan. j 36:00 Hans Pehrsson fr. Gefleb. län: eatt skifte! inom by icke måtte få äga rum utan majoritetens begifvande. 57:e J. O. Widegren från Östergötbland: Att balfva indelta armeen måtte under fredstid ställas på va-! kans, med följande vilkor: a) allt Befäl, så högre, ! som lägre, äoda till Korporaler, bibebålles samt; njuta sina indelningar och löner oafkortade. Detta, i tillika med den bibehållna stammen af armien, öfvas hvarje år och flitigt i vapen. b) Vid hvarje medi regementerne skeende mönstring afskedas minst 52 af hvarje kompani, till dess balfva armeöen är vakant. c) De Rustoch Rothåll, som blifvit vaI kante, erlägga årligen i vakansafgift 69 Rår Bko, som af en dertill af Rustech Rothållarena utsedd Direktien uppbäras och lika mellan alla nummer inom kompaniet fördelas; intill dess: d) regementernas numerär blifvit indragen, då 2 Rustoch Rothållare förena sig om en karl, men beiala likafullt tillsamman en vakansafgift af 25 Rdr Bko årligen i 8 löpande år, hvilken användes till fond för en, i förening med fokiskolan inrättad arbetsanstallt, ill underhåll för fattige och obemedlade barn inom hvarje Socken. ) Torp-åbyggnaden bibehålles och underhålles å hvarje vakant nummer, efter vanligheten, äfvensom gevär, utredningsoch beklädnadspersedlar skola förvaras. — Hedervärda Stån! det, fortfor Motionären, atäcktes finna, att nå4 gon rubbning i Indelningsverket icke uppkommer, genom detta förslag, utan blifva Rustoch Rothållares skyldigbeter och rättigheter oförändrade; , men besparingar till en välgörande inrättning för det uppväxande slägtet beredde, äfvensom kostnaderne för armeens underhållande och beklädnad betydligen nedsatte. Armeens ställande till hälften på vakans, är således att anse som en dispens af hslfva numerären i fredstider, men som vid ett krigsutbrott kan supplteras, beklädas, i vapen inöfvas och stridsfärdig möta fienden. Hans Jansson från Elfsborgs Län instämde i denna åsigt, derest icke den af von Zweigbergk i samma ämne väckta motien skulie vinna det afseende, att hela indelta arme.n reducerades. Vicetalmannen Per Eriksson, Per Pålsson från Skåne oth Anders Johnsson från Östergöthland delade lika tankar med Widegren. 58:0o Erik Persson från Gefleborgs Län: d) Alt I emedan 4682 års Knektekontrakt emellan Kongl. : Maj:t och Kronan å erna samt allmogen i Gestrikeoch Helsingland å andra sidan innehåller, det lan-: det skulle blifva fritt från all vidare rotering, om ; det uppsatte en ståenda infanteristyrka af 1,200! man; de få hemman, som efter 4682 blifvit i nämnde l: provinser upptagen eller framdeles uppodlas kunna, , måtte varda anslagne till understöd i roteringen för . ! L f f a 0 Sr de gamla hemmanoen, ech ej med någon ny rotering eller vakansafgift till Kronan betungas. db) Att samma förhållande måtte komma att äga rum i de Socknar, sem åtagit sig båtsmanshållande, så att de ef:er 1688 (då kontraktet med dem slöts), uppodlade lägenheter måtte anslås, till understöd för de gamla hemmanen i nämnde afseende. 59:0 Anders Jonsson i Tuna, Östergöthlands Län: Att all personel bevillsing måtte försvinna, och endast egendom måtte beskattas. 60:o Hans Persson från Gefleborgs Län: Om förenkling af skatternas utgörande på följande sätt: Enligt hvad Riket gifvit som grundskatt, i penningevärde beräknadt, i medeltal under t. ex. 40, ; 45 eller 0 år, fördelas summan på Länen, i förhällande till hvad de på samma tid gifvit, och vidare på häraderna, hemmanen och delarne. Denna således funna grundskatt åsättes i silfver, efter den 2tadgade realisationsgrunden för att undvika äfventyret af pappersmyntets fluktuation), med iakttagande, så vidt sig göra låter, af hela tal, bort-s kastande af rundstycken och bråk. Man vunne bärigenom reda och ordning, enligt Motiornärens förmenande, uti det öfver all höfva och föreställping intrasslade beskattningssystemet; allmogen blefve i tillfälle att kontroilera, huruvida prejeri eller rättvisa rådde i debiteringer; man visste hvad man bade att påräkna; Rikets bufvudintrader voro bestämda; beräkning och graeskning, nu äfventyrliga, osäkra, ja omöjliga, blefvo då pålitliga, ochl. mycket onödigt arbete öfverflödigt. 6t:0 Peter Persson från Calmare Län: Att Kongl. Maj:t ville ofördröjligen taga under pröfring och bifalla, hvad Rikets Ständer i 45 af sista Riks dagsbeslutet för sin del antagit, rörande sättet rr mal 3 Ko Rå AR ss an rs SS KL