Aftonbladet – 12 februari 1840, sida 2

lUskammarecH. RIESDAGEN. Den Kongl. Propositioren sngående Calmare Läns fördelning i två län, innebåller catt Kongl. Maj:t utan annan uppmaning dertill, än från Kongl. Maj:ts egen omtanka, att sjelfmant befrämja landets innevånares belåtenhet och statsverkets förbättringar, skulle hafva sökt afhjelpa det missförhållande, som egde rum i afseende på indelningen af Calmare Län, med en kuststräcka om endast 2 till 7 mils bredd, men med en längd af 27 mil, deraf 24 mil från länets norra gräns till Landshöfdingeresidenset. Kongl. Maj:t har likväl nu i ämnet emottagit ansökningar af en mängd Hemmansoch Brubksegare i länets mest nordliga härader samt innevänarBe i städerne Westervik och Wimmerby m. fl. Efter att hafva framställt olägenheterna af en så betydlig aflägsenhet från Landsböfdingeresisenset (hvilket bland annat t ex. föranledt fångskjuts af 200 mil, för att befordra Rågon för skogsåverkan uti norra delen af länet dömd, till några d:gars vatten och bröd) har regeringen, för att motivera delningen, anfört, att Calmar Län med Olen1 är till sreal nära dubbelt eller mer än dubbelt så stort som Christianstads, Upsala, Hallsnds, Götheborgs och Bohus, Malmöhus, Blekinge eller Gott!znds Län. Folkmängden inom Calmar Län vore också enligt 4837 års tabellverk pära dubbelt eller mer än dubbelt så stor, som i Blekinge, Hallands, Westmanlands, Upsala, Gottlands, Westernorrlards, Jeretlands, Westerbottens eller Norrbottens Län. Fördelningen skulle ske på det sätt, att det norra Jänet skulle besiå af Norra och tödra Tjust Tunalän, Säfvede och Aspelands Härader med Vy estervik till residens och af något öfver 47 qvagratmils areal-inhehåll: det södra länet skulle innefatta Strand. Handbörds, norra och södra Möre börader jemte Öland, med Calmar till residensstad och omkriog 50 qvadratmils arealinnebåll. Den i Statsreglerings-förslaget uppförda ökade uppgiften för denna fördelning 44,209 Rdr årligen specificeras som följer: för Landshöfdingen 4500 Rdr; iandskamereraren 1700 Rdr; Lsnds-sekreteraren 200; Landt-räntmästeren 4200; Läns-bokhållaren 500: Läns-potsrien 400; Leands-kontoristen 466: 32.; 4 Lands-kanslist 400: Kansli-vaktmästare 460; Enspännare 486: 32.; Fång-predikent 66: 32.: Fångvektmästare 200; 2 Vaktknektar 212: 46.; Skarprättare 46: Tryckning af Landsböfdinge-kunvgsörelser 400; 4 förste Landtmätare 600; en andre dito 300. Denna Reg:s Proposition saknar icke sköl för sig, men bör ej, enligt vår tanka, bifollss, utan i sammanhsng med en allmän behöflig regle:ing af den gamla sjemnpa läns-fördelningen. — Den Kongl. Propositienen angående ultappning af Myror på Gottland är förenledd af de undersökningar, Engelsmannen Gcorg Stephens efter Reg:s anmodan anställt med myrtrakterna på Gottland. Dessa trakter upptaga 50.000 tunnlard, som kunpna Uttorkas och edalas. Jordmånen är af utmärkt god beskaffenhet och odlipgskostnaden kunde ersättas genom ett, högst tvenne åre skördar. Hushållnings-sällskapet begärde derföre låntvbidrag af allmänna medel för ifrågavarande odlingsöretag och Rikets Ständer funno år 4839 skäligt, stt delägarne uti!de ifrågavarande myrorne fingo åtnjuta bidrag till deras aftappning från 9:de Buf:uwiiteln; men 9:de Hufvudtiteln har dertill icke lemuet tillgång. Husbållnings-sällskapet bar derföre förnyat sin ansökning och Reg. föreslagit beviiande af 55,000 Rdr jåneunderstöd till ifrågavarande myrors afteppning eller försättande i oclingsbart skick. Lånet skulle utgå 4:sta och 2:dra året med 40,000 Rdr. 3:dje med 45,000 samt 4:de och 5:te med 40.000 hvarje år samt återbetolas med !V, em året från och med tredje året efter lånets etillande. Bondeståndet. Plenum den 8 Februari. Urder fate plerum väcktes föjarde r otien: 23:0) Af Nils Pehrsson från Södermer!re: Att mantalspennirgarne samt lagmensoch böradsköfdipgeräntan måtte ifrån ech med nästa år alldeles Uppböra. Motionären ansig denna ätfard skola verka vä!görende så väl för a!la mirdre be mmansegare, hvilka beköfva behålla sine i wartalåren ingångna barn hemma hos sig till bitrace vid jordbruket, som ock för städernas handtverkare, de der måste erlägga skatt för sine lärlingar cchijenstefolk. En ej obetydlig !ättned i uppbörden och redovisningen derför skulle derigenom även vinnas. 94:00 Af densamme: Att all persoret bevillning efter första ertikelo af nuvarande grunder för allmänna bevillpirgens utgörapde mwite tel och bället uppköra. Motienären yttrar: Bet vore visserligen att föredraga, om en lämplig cech till beloppet emot den efter första artikeln utgående 1 mill. Rdr svarsnde mins! ning i grurdskatt kurde åstadkommas. och mitt förslag kunde i sådant fall stå tillbaka för ett så vigtiot resultat gcom Rikets St:rs eniga bemödanden. Men då detta dels ej ännu kan aeses alldeles säkert, des. såsom bekant är, regeringen sökt ipveckla och motverka alla Ständernas beslut angående de ordinarie statsinkomsternas nedsatta beräkning, och således beslutets verkställighet ännu under närvarande ställlningar och förbållanden kam sättas i fråga; anser jag högst nödvändigt, att R. St. för sådant fall bt