Aftonbladet – 10 februari 1840, sida 3

attas, förrän remiss skett, och Utskott gifvit sitt vetänkande. Hvarefier Talmannen uppläste 56 R. F. samt 44 och 60 S RiksdagsOrdningen och remställde, om ej Stånae:, med anledning af dessa ydliga lagbud funne mest rättsenligt att behandla örslaget på sätt Sekreteraren nyss utvecklat. — Strindlund ansåg äfven inbjudnivg för tidig. — Rulberg yrkade proposition på omedelbart entaganie elier förkastande af Hans Janssons adress-projekt. — Strindlund ville då först hafva framställt len fråga: om Ståndet verkligen yrkar, att Talmannen skall framställa den af Rutberg begärda propositionen. — Rulberg: för att vara så medsörlig som möjligt, vill jag för min del ej blott ills vidare afstå från inbjudningen, utan ock i nyssnämnda afsecerede gå brodren Strindlunds önskningar till mötes. Talmannen yttrade: Då 44 4 mom. R. O. uttryckligen innehåller, ait allmänna frågor, hvarmed förstås sådana, som kunna och böra komma under samtlige RiksStåndens öfverläggning och pröfning, ej må i R. St:s plena till omedelbarligt afgörande upptagas, uten skola öfverlemnas till utredande af behörigt Utskott, hvilkas yttranden böra föregå R. S!:s beslut, fianer jag, vid jemförelse jemväl af 56 S R. F., mig, på grund af 355 R. O., föranlåten vägra proposition till omedelbart antagande eller förkastande af if:ågavarande förslag, hvilket efter Grundlagens ordslydelse ovilkorligen måste till Uiskott förvisas. Hans Jansson villa, om möjligt, undvika det oangenäma af en vägrad proposition redan vid riksmötets begynnelse. Han delsde Ru:beres mening om skilnaden emellan en kommurikation och en inbjudning. Men, fortfor talaren, äfven denna sistnämadsa är sturdom ett ondt, helst i de fall då en dylik i motsatt anda kommer från annat håll; hvilket till och med har ledi till ändring af reden fattadt beslut, hvarpå Högv. PresteStindet vid ett föregående riksmöte gifvit ett eklatant exempel. Jeg vill medgifva frågans behandling af Utskott samt kommunikation med öfriga RiksStånden. Strindlund förmenade, att Ståndet icke hade något att inbjuda MedStänderna till, förrän Utskott gifvit sitt betänkarde och Ståndet derefter fattat något beslut i hufvudsaken. Ola Jeppsson ansåg Ständet böra gifva samtycke till Hans Janssons menieg, belst dexne sistnämnde allra bäst känner sitt memorials innebåll. Rutberg: Med all aktning för det sätt, hvarpå Talmannen och Sekreteraren hafva uppfattat denpa fråga, och utan att betvifla, det de härvid följt sin öfvertygelse, kan jag dock ej dela deras mening, utan fortfar i mitt yrkande sf proposition på omedelbart antagande eller förkastande af förevarande förslag. Talmannens derefter följande fråga, huruvida Ståndet yrkade en slik fcamställving, föranledde till följande voterings-proposition: Den, som instämmer uti den af Talmannen yttrade äsigt, att proposition icke kan frawställas till omedelbart afgörande af det förslag, Hens Jansson f-amställt, röstar Ja. Den, det ej vill, röstar Nifj. Vinner Nej, anses Ståndet yrka, att proposition nu skall göras till omedelbart antegande eller förkastande af ifrågavarande förslag. . Voteringtn utföll med 34 Ja mot 72 Nej. Örfverläggningsn blef således hvilande och målet förvisadt tillKonrstitutiopsUtskottet, hvilket i dag, Måndeg, lärer erhållit handlingarne. (Foris. följer.)