Aftonbladet – 10 februari 1840, sida 1

LITTERATUR. Politik för folket, af Lamennais. Vi meddelade i sista Torsdagsbladet några reflexioner, såsom inledning till ett lofvadt utrag ur ofvanstående arbete af den bekante spillrike Fransyske författaren Lamennais. Det afhandlar egentligen tvenne punkter, den ena, angående styrelsens vård om de materiella irtressena och den andra angående allenastyrandet, eller försöken ati göra de representativa formerna till ett Äkonstitutionelt gyckelspel. Det enå landet Eån icke få i allå afseenden blifva lika med ett annat, men jemförelsepunkterna äro i alla fell långt mera träffande, än man skulle kunna förmoda. Uti Statsekonomiskt hänseende är nämligen Frankrike ett verkligt prohibitionernas förlofvade land: skyddssystem, monopolier, acciser och oktroyer bära der icke mindre bittra frukter, än mnäringsförbistringen i Sverige. I afseende på den delen. som afhandlar systemet, tarfvar innehållet af Lamennais betraktelser inga tillägg. Sedan några månader äro vi vittnen till en förvånande hastig och ständigt vexande utveckling af ett system, som blifvit undersökt och bekämpadt, så mycket de tryckande lagarne för pressen det tillåta. Träldom inom landet, åtminstone hos den stora massan af nationen, beröfvad sina rfättigbeter af menniska och medborgare), ett blott och bart råämne för andras pytta. Såsom ett folk hafva vi blifvit e:t, jag vet icke hvad, som icke i något språk äger ett namn. Det skall visserligen icke alltid förblif-va på detta sätt och vi skola väl en gång komma upp ur denna dy, men befinna oss imedlertid der för närvarande. Man har fört oss dit i vamn af industriell och komereiell lycka, i namn af materiella intressen, som i styrelsens tanka stå högre än alla andra och öfvergått till ett slags religion. Och efter nio år befiones, att dessa irtressen aldrig blifvit mer missvårdade eller varit mer lidande. Ty hurudan är 1 sjelfva verket stöllningen? En allmän missbeiåtenbet, krediten vacklande, rätterna öfverlupna med cessionsansökningar, verkstäderna tomma, arbetet afstz i brist på afsättning och arbetarne utan bröd. Genom misstag eller bekymmerslöshet har styrelsen för en del tillverkningar stängt afsättringen i Spanien, i Sehweitz, i Tyskland, i Sy Amerika. Räkna de marknader den tillstärg för fabrikanten, för jordbrukaren; men skulle säga att hon roat sig med att strida mot verksaroheten i det franska snillet och mot fruktbarheten af dess jord. P3 samma gåne som hon hotar den iohemska sockerfobrikationens framtid, ser bon med köld koloniernas och på visst sätt äfven sjöfartens undergårg, hvilka fåfingt vänta ett beständigt uppskjutet utslag på sina klagomål. Hur har hon sörjt för de allmänna medien till en inre utveekling? Det tinns ej i Europe, Spanien undantaget, ett lend, i detta hänseende mera missvårdadt, än värt, intet, der man med mindre framgång och klokhet sysselsatt sig med att förbättra och utvidga kommunikationerna, intet, som i förhållande till sin vidströekthot ceh sina naturliga tillgångar äger förre kansler och jernvägar. ) I Frankrike får ännu ingen, som ej betalar nära 400 R:dr B:ko i direkta utskylder, deltaga i val till representanter. Red:s anm.