ff rihH irnrronvmvmm vn VU MKr HÄ VÖW(K(ÄUMVSMAS OA AA -— — —— — — — 2 gäkert har ingen utan medömkan uti tdnin— garne läst beskrifningen om det rån, som den 41ä sistl. Januari. föröfvades bos jungfrurna Göthlund. Detta är för dem till sina följder så mxoket könnba som det rånade utgjorde deras hel ege q dels genom ett litet arf, dels gentom Ibetsamhet och sparsamhet uti många år samlat såsom en tillflykt vid påkommande sjukdom. Gamla och oupphörligt lidande af ålderdomskrämpor, äro de nu uli största uselbet, och skola sakna det nödvändigaste för lifvets uppehälle, omp ej ömma medkristne räcka dem en medliidsam hand. Den ringaste skärf skall med största tacksamhet emottagasg af dessa åldriga, lidande qvinnor, och torde de, som ömma för deras utblottade belägenhet, godbetsfullt inlemna sinå gåfvor uti norra arbetshusets försäljningsmagasin vid Jo hannesplan, då de i tidningarna skola redovisas.