Aftonbladet – 7 februari 1840, sida 1

TILL UUIlELbBUNRY OCM IILSINUSURYÅ afgår alla Söndagar och Onsdegar kl. 6 f. m. från Diligenee-Konioret i huset Nr 5 vid Clara Södra Kyrkogata. OBETALTE BREF åtfölja till Postkontorena i Ekolsund, Enköping, Westerås, Köping, Arboga, Örebro, Ramundeboda, Mariestad, Lidköping, Sollebrunn, Götteborg, Kongsbacka, Warberg, Faoikenberg, Hahastad, Laholm, Engeibolm och Helsingborg. Diligencen ankomzaer will Götheborg Söndagar och Thorsdagar, till Helsizgborg Tisdagar, samt till Stockholm Måndagar och Thorsåagar. STOCKHOLM den 7 Februari, De på förmiddagen ankomna utländska tidningar medförde underrättelser från Konstantinopel af d. 8, från Paris af d. 26, från London af d. 28, samt från Hamburg af d. 34 Januari. FRANKRIKE. I Kammarens session den 23 Januari uppträdde konseljpresidenten med underrättelse om den, såsom han kallade det, aför Frankrike lyckliga tilldragelsen,a att hertigen af Nemours skulle förmälas med prinsessan Victoria Augusta Antoinette, dotter till hertig Ferdinand Georg ai Sachsen-Coburg-Gotba, brorsdotter till regerande hertigen, konungen af Belgien och hertiginnan af Kent, drottning Victorias moder. Prinsessans höga egenskaper prisades i vederbörlig form. (Enligt detta ars Statskalender är prinsessans namn Lovisa Augusta Antoinette, födå d. 44 Febr. 4822.) Som ett litet apendix förelades ett lagförslag om en årlig dotation åt prinsen af 3500,000 francs, samt en lika summa till förmäiningen och bosättningen. I håda Kamrarne beslöts, på presidenternes förslag, att de skulle jemte sekreterarne uppvakta och lycköaska konungen, men i Deputerade-Kammaren väckte den öfverraskande underrättelsen en rörelse, som nära liknade ett allmänt skratt. Oppositions-tidnivgarne behandla som en löjlighet marskalken Soults förmälan om den för Frankrike lyckliga tilldragelsen, men skandalisera sig mycket öfver fordran af ett nytt pen: ningebidrag, hvilken framställes af den rikaste regentfamilj i Europa, och sådant i en tidpunkt. då statsinkomsternma visa ett dificit af nära 70 millioner mot behofven, då ett krig i Afrika tager statens kraiter i anspråk och ett anna möjligtvis kan uppkomma i Orienten. Ocks: uppstod i Deputeradje Kammarens session föl. jande dagen Hr LI Herbette med den begäran att innan dotationen beviljades, skulle mini strarne anmodas med dokumenter och räknin gar bestyrka, att civil-listans tillgångar icke för mådde bestrida densamma. Förslaget antog likväl icke. Ett annat ärende, som väckt nästan änn mer sensation, är ett lagförslag om hvitbet-soc ker-tillverkningen, enligt hvilket tariffen å in kommande socker skulle bli ungefär densamm som för närvarande, men fabriksägarne få e skadeersättning af 40 millioner franes. Härcöfve uppstod så mycket buller i Kammaren, att lug net först efter en lång stund kunde återställa: ehuru presidenten väl ringde tjugu gånger me sin klocka. Pe nya månatliga valen af presidenter i De puterade Kammarens byråer visa en såda blandning, att man med intet slags säkerhe i kan döma till partiernas ställning. I kommit töen för ränte konversionen hafva likväl 8 rö ister mot 4 förklarat sig för principen. Från Algier ingenting nytt. En py husvisitation har blifvit anställd ho redaktionen af tidningen Capitole, hvars böcke och räkenskaper man borttagit. SPANIEN. Prinsessan af Beira skall hafva fått underrättel se om Cabreras död och, ianledning deraf, hålli sig två dagar izanesluten i sina rum, för at lemna sina tårar fritt lopp. Man vet för öfrig ingenting säkert om huru dermed förhåller sig men Coarlisterne, under hans hefäl, hota me lifsstraff hvar och en, som vågar tala om han död. Cortes-valen fortgå och de ministerielle kan didaterne synas öfver allt hafva minoritet. PORTUGAL. Cortes hafva ännu icke börjat sina arbeter men ministrarne tros likväl sinnade att upplö sa dem, i anseende till det motstånd de kefar af dem. ENGLAND. Ministrarnes förslag att bevilja prins Alber ett årligt apanage af 30.000 LI. sterling ba icke gått igenom i Underhuset, utan med a mendement. Den bekante konservative leda. moten öfverste Sidthorp föreslog, att den be gärda summan skulle nedsättas till 30,000 L. och vid voteringen segrade hans åsigt med 265 röster emot 4358. Ministrarne voro således : en minoritet af 404 röster. Prins Albert tyc kes kunna vara rätt väl belåten med den sum: ma han fått, och hade troligen kunnat berg: sig med en ännu mindre. Yi JT RR RA RR AD AR i tl