Aftonbladet – 5 februari 1840, sida 1

mwvirmjvjmjm— -—— —;:0 mm mmm pr Or —— ENGLAND. Vid refererandet af nyheterna från detta land, i gårdagsbladet, råkade vi förbise den notisen; som förekommer i Börsenhalle, att Lord Russell i underhuset verkligen nämnt den sum. raa, regeringen ämnade föreslå såsom appanage för drottningens blilfvande gemål. Den wgör 30,000 L. och är lika med hvad nuvarande Konungen af Belgien erhöll, då han förmäldes med prinsessan Charlotta af Wales. — Brölloppet tros vara uppskjutet till den 49 dennes, emedan hofsorgen för drottningens faster, Enkelandtgrefvinnan af Hessen-Homburg, räcker till den 9, och det ej anses passande, att förmälningen sker, innan den blifvit sflagd. Konung Leopold säges komma att åtfölja sin brorson, prins Albrecht, till Engisnd, för att bivista förmälningshögtidligheterna. I Portsmouth lågo ett 74 kanonskepp, en fregatt af 46 kanoner och ett annat krigsskepp af 28, segelfärdige för att afgå till China. Dessa fartyg taga ombord så många grundtgående båtar, som de kunna rymma, för att begagnas af landstigningstrupper. Afvenledes mörsarebåtar, för att derifrån kasta bomber, emedan farvattnet ofvanom Whampoas, som leder till Canton, är så grundt, att krigsskepp icke kunna flyta opp. I arsernalen i Woolwich bedrifvas rustningarne till denna expedition med största ifver. Haubitsgranater och raketer tillverkas med så mycken skyndsaiohet, att arbetena till och med: forteå om söndagarna. Till anfallsplanen emot Chineserne skall höra, att uppköpa fartyg under vägen, så nära Canton som möjligt, och förvandla dem till brännare, för att begagnas emot de Chinesiske krigs-yunkerne. Ett detochement artilleri hade redan afgått från Woolwich till Portsmouth, för att der inskeppas ombord på krigsfartygen. Enligt de underrättelser, som ingå från det inre af landet, hade, sedan pennypostens införende, antalet af bref fördubblats, ja till och med på många ställen stigit till 35 å 4 gånger så många sem förut. . ITALIEN. Hertigen af Borloaux har ds 9 Jsnuari ankommit ull Neapel, veledsagad af ex hedersvakt till häst, som Konungen skickat emot hos nom. Han harts afstigit vid det kungliga palatset. . TYSKLAND. I En Engelsk ambassad, med strumpebands jorden och titeln: Konglig Höghet åt Drottning Victorias utkorade gemål, Hertig Albreeht af Sachsen-Coburg, ankom d 2 Januari till Gotha. En ny, polis-undersökning bar kommit till de många andra, som redan äro i gång i Osnabröck. En af Konung Ernsts kreatur, hofrådet Sermes, passerade nyligen genom nyssnämnåe stad, på vägen till Hannover. Under det han bytte om hästar vid posthuset, semlade sig en stor folkhop, hvilken, utan att för öfrigt begå några excesser emot hans person, hvisslade och ropade: apereat landsförrädaren!, samt följde ve2gnen ett styeke väg. Undersökning härom är nu anbefalld. Den store naturforskaren ech anatomen proI fessor Blumenbach, i Göttingen, afied d. 29 Januari derstädes, i sitt 88 år. DANMARK. Konungen har nedsatt en kommission för att utarbeta förslag till kriminallag för Schleswig och Holstein, i hvilken konferensrådet Höpp är ordförande, densamme, som varit regeringens kommissarie vid landidagarne i Wiborg och Schleswig. Såsom ett curfosum kan anföras, att konungen skickat enkedrottningen den dekoration, Fredrik VI nyttjade såsom storkommendör af Dannebrogsorden, med anmodan att bära den. RYSSLAND. Genom en kejserlig ukas af den 492 i förra månaden har justitie-ministern Bludow erhållit afsked, och fått till efterirädare statssekreteraren grefve Panin. Sedan branden i Bestuchewska palatset (se bladet för den 34 Januari) hafva degligen sh mängd personer af olika rang och kön blifvit arresterade, utan att man ännu lyckats komma konspirationen närmare på spåren. En åtgärd, som väckt stort uppseende i St Petersburg, men som ej skall stå isammanbang med konspirationen, är att omkring 80 unga officerare, flere studenter och 400 andra unga personer ur de bättre borgarklasserne, hvilka gjort sig kända för liberala tänkesätt, blifvit trensporterade till Orenburg, för att instickas bland de regementen, som skola marchera emot Chiewa. OM POLENS NATIONALITET. Man har sett Franska Kamrarna vid mer än ett tillfälle, och sednast i år i sina adresser till Konung Ludvig Filip, yttra den önsksn, att Polens nationalitet ej måtte gå under. Huru denna framma Önskan -motsvarata och hurra det