Aftonbladet – 4 februari 1840, sida 3

och riksgäldskonterets ägande forum privilegiatum i Svea Hofrätt. 9:00 Af densamme: om upphörande af de såtallade tysta förmånsrätterna; hvarvid motionä:en åpberopad2? de skäl, som vid sista riksdag blifvit anförda i detta ämne. 10:0) 4f densamme: om förändring af 49 kap. 2 SR. B. Motionären anförde: cAtt på landet nödgas afvakta Tingeto slut innan tredskoutslag kan erhållas på uteblifven part, bidrager utan allt ändamål till utdrägt af rättegångar, synnerligast i d2 orter, der Häradstingen räcka 2 å 3 månader. På landet, likasom i stades, synes mig alltderföre en part, utan olägenhet för sig, böra komma tillstädes på viss bestämd dag, sor utställes i början af hvarje Ting; hvarefter med bonom förfares säsor2 lagen nu stadgar i afseende på den, som blifver borta intill Tingets slut. Och kan, vid sådant förhållande, en part, som uteblifver på den vid Tingets början bestämda deg, och skvida beskafferheten af målet icke medgifver att det kan afgöras utan samma parts hörande, vid vite föreläggas att annan deg under Tinget tillstädeskomma. Motionären föreslog ock ökade böler för utevaro. 11:0) af densamme: Att uti lagsn måtte införas ett tydligt stadgande com och i hvad mån, vid chörd af försåld fastighet, köpare äger att af börcdemen njuta ersättning för de undantagsförmåner, asom köparen utgjort under sin besittning och askall ansvara för izmtilldess han egendomen afiräader; äfvensom huruvida borgen eller någon slags adeposiiion, kär börd kommer i fråga, i sådane afall bör äga rum. Möetionären sade sig hafva af flere exempel å sin hemort, hvilka föranledt intrasslade rättegångar, hemtat anledning till detta förslag. 12:0 4f densamme: Att när Riksens Ständers bank låter förnya inteckningar för sina ägande fordrin gar, det måtte iakttagas, att en slik förnyelse icke sker för hela det primitiva fordringsbeloppet, sia, som banken för närvarande utan rätt och skäl brus kar, ulan ömdast för hvad af fordringen atorstår. 13:e Af densamme: Att den i ö kap. 4 St.Ba utsatta tariff för beräkningen vid ådömde böters förvandling vid vatten och bröd, måtte förändras i likhet med hvad R. St. vid sista riksdeg i skrifvelse till Kongl. Maj:t föreslagit, neml. stt emot böter för en daler eller mindre samt till och med 42 daler svara fyra dygn; från 42—46 fem dygn; från 16—20 sex dygn; från 20—24 daler sju dygn, och så vidare 4 daler mot hvarje dygns fängelse vid vatten och bröd. Denna motion remitterades genast till det blifvande Lagutskottet. . 14:0o Af Petter Pcrsson i Ädelfors från Jönköpings Lär: Att Korungens Befaliningshafvandes och Kammarråttens pröfnoiagsrätt af Berednings-, Taxeringsooh Pröfnings-kommittternas beslut måtte upphöra. I sammankang hvarmed Strindlund föreslog upphäfvande af Kemmar-kollegii pröfaingsrätt af de årlige markegångssättningarne. 45:0 Af samme Peter Persson: Om förbud mot utländska starka dryckers och andra öfverflödsvarors införande i riket. 246:0 Af densamme: Om Lagmensrätternas af. skaffande, i enlighet med R. St:s vid sista riksdag derom fattadt beslut, hvarå Kongl. Mej:ts sanktion uteblifvit. 47:o Af Peter Claösson från Elfeborgs Län: Att skjutslegan måtte förhöjas till banko hvad den nu är i riksgäld. 48:0 Af Peter Jönsson från Jönköpings Län: i samma ämne. 498:0 Af Henrik Hansson från Elfborgs Län: Att Kongl. Förordningen den 9 Mej 18355 mätte upphäfvas; eller ock att den rättighet, köparen vid sådana lösöreköp erhåller, måtte äga lika verkan med pent. Motionären föreslog äfven ed köpare och säljare emellan i detta fall. 20:0 Af Lars Rasmusson från Bohus Län: aAtt enär ordinarie post passerar genom Bohuslän fyra gåmger i veckan, Zkronobrefven må, i dertill med lås försedd vätska, fortskaffss af postiljonen emellan Domare, Fogde och Lämrsman, på det sätt nemligen att vissa passande hemman utmed iandsvägen utsågos, der väskan skulle inlemnas gamt att ett slikt hemman borde afhemta och aflemna väskan hos närmaste kronobetjent å viss tid.n 21:0 Af Johannes Pettersson från Elfsborgs Länz I samma ämne som motionen M 17. 22:o Af Olof Persson från Gefleborgs Län: Att R. St., genom en förnyad underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, måtte anhålla om skyndsam verkställighet af allt hvad R. St. i 45 af sista rikslagsbeslutet föreslagit angående förändring i grunlerna för markegångssättningen, samt bestämmandet af lösningsoch lefvererings-förhållanden nellan räntegifvare och ränte-tagare. Motionären örmenade, att Kongl. Maj:t så mycket hellre borJe fästa afseende vid ett slikt förslag af folkets omhud, som Ständerna,då de år 4809 genom 89 s Rätteg.-förord. lemnade den ekonomiska Ilogstifiningen åt den styrande makten, dervid föru:satte, att Rogeringen icke kunde usderlåta att uppmärksamma de tillstyrkarde beslut, hvarom represenarterna öfverenskommo i denna del aflagstiftninsem. Uti 4809 års konstitutionsutskotts motiver ill Rätteg.-förord heter det: cDen ekonomiska agstiftningen är förbehållen den siyrande makten. — — — Likväl är det R. St. förbehållet att yttra uemärkningar emot allmänna ekonomiska arstalter, amt önsknoingar om förändringar deruti; på hvilca, då de äro väl grundade och af allmänna täncesättet understödde, en regering icke lärer länge unna uppskjuta att göra afseende. t oneliners RÄTTEGÅNGSOCH POLIS-SAKER. Y o