Aftonbladet – 3 februari 1840, sida 2

MO ÖN er RK — en af Regeringen sjelf tillsatt korporation 2tan embetsmanna-ansvarighet, — den 314 Derember 4829 utfärdad instruktion, förklarat fölande utgi!ter af kommisariatets fonder böra båstridas, nemligen: 4:0 Ordinarie utgifter, hvarmed förstås: a) kestnader för afslutandet af traktater till fredsverkets upprätthållande med Barbareskstaterne; b) aflöning åt sådane konsuler, som å desse orter eller annorstädes äro eller framdeles bli va anställde; c) andel uti kostnadorne till underhåll af beskickningen i Konstantinopel; d) konvoykommisariatets egen aflöningsstat; e) understöd för svenska kyrkan i London; f) fyllnad i utgifterne för Känsö karanLänsförvaltning. . 2:0 Kostnaden för expeditionen med Örlogsfartyg, då sådane till sjöfartens skyddande anbefallas, och hvartill årligen från år 4830 skola afsättas 45,000 Rdr, hvilke, derest de ej det ena året uttagas, skola till det påföljande resarveras. 3:o Tillfälliga utgifter, hvartill räknas: a) pensioner och expektanslöner; b) presanter vid ombyte af konsuler, till Barbaresk taterne; ec) kapitalafbetalningar och räntor å upptagne förskott; d) kostnader vid uppgörandet af handelstraktater med främmande makter, ci likhet med hvad i särskildt fall dittills ägt rum; e) underhåll af svenska beskickningens hus i Konstantinopel; f) hemliga utgifter vid fredsverkets upprätthållande med BarbaTPSKAlakorne, att högst utgå med 10,000 Rdr årigen. Sedan jag vidare utvecklat de högst betydiiga summor, som från och med år 4829 utgått under namn af konvoyafgift, och huru de blifvit använde, samt tillika ådagalagt obehöfigheten af konvoykommisariatets tillvaro, såsom ett särskildt embetsverk, slutade jag med att föreslå afskaffande både deraf och sjelfva konvoyafgilten, och att Ständerne borde af tullmedles anslå hvad efter föregången pröfning verkeligen erfordrades att utgå till de behof, som diitills af konvoyafgiften blifvit fylide. Genom den tillfälliga händelse, att min berörde framställning uti Statsutskottet kam att behandlas i sammanhang med granskningen af konvoykormissariatets förvalining och räkenskaper för åren 48314 och 4832, samt således fördröjdes ända tin dess att alla bemödanden förenade sig att blott få slut å riksdagen, inträffade ait, då Statsutskottet ändteligen den 2 Januari 4835 inkom med sitt utlåtande i ämnet, JM 393, som uppenbarad2 detanmärkniogsvärda sätt, hvarpå konvoymedlen både blifvit disponerade oech förvaltade, förbisågs att Statsuiskoltet krinoggått hufsudsakliga för min framställning, som var, att få konvovafg helt och hållet undanröjd, och med deisarura dovisningen så väl som förvaltningen deraf återförd till oskiliaktigt sammanhang med undre statens medel, och siutes blef, att Ständerne åtnöjde sig med att, efter Statsutskotiets tillstyrkande, uti underdånig skrifvelse den 923 Februari 4835, JM 2397; 4:o hos Kongl. Kongl. Moj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga tjenlige åtgärder, hvarigenom, sedan vederbörande hörde blifvit, tiliförlitligen måtte utredas och bestämmas, huruvida de vid förvaltningen gjorde anmärkningar kunde föranleda till någon ersättaignseller ansvars-påföljd; 9:0 likaledes hes Kongl. Ma:t hemställa ätskilliga ämnen, rörande Konungariket Norriges bidrag till Svenska Statsverket i och för Svenska och Norska handelns skyddande; 3:0 då ifrågavarande utgifter mera hänförde sig till sådane föremål, som angå handeln och sjöfarten i allmänhet, än till förbållandet med Barbareskstaterne, enskildt föreslå, att afgiften dädanefier skulle få namn af: cHandelsoch sjöfaris-fönden 4:0 hos Kongl. Maj:t tillstyrka, det afgiften å utgående varer måtte upphöra och den å inksmmande varor, som förut utgått ömsom med 3, 40, och 435 proeent, bestämmas till 40 procent af tullen å alla varor; I 50 anmäla, att det förmodade årliga bidraget från Sverige, sedan deraf hittills bestridda utgifter utgått, borde afsättas samt efter Kongl. Kommerskollegii samt Handelssocistetermes i rikets större siöoch stapelstäder höraude, använgas för svenska handelns och sjöfartens utvidgande så väl utom, som inom riket, och således äfven kunna disponeras för fyroch båk-inrättningarpes upphjelI pande; . 6:0 i underdånighet begära, att konvoykommisariatet måtte varda indraget till besparing af de förefunna dryga förvaltningsutgifterne och kommissariatets befattning i allo öfverlåtas på Kongl. Kommerskollsgium. i Hvarförutan Ständerne uti särskid underdånig I skrifvelse af samraa dag under Je 2938, öfverlemnade åt Kongl. Maj:t att å ofvannämnde öfverskott anvisa medel för befrämjandet af Trollhätte kanal och slussverkets bringsnde till lika dimensioner med Götha kanal. . Hvad som, sedan desse beslut vidtogos, kommit till alimänhetens kännedom angående se dispositioper, som af den numera så kallade bandelsoch sjöfarts-fonden skett, har icke rubbat, uten tvärt om stärkt min öfvertygelse, att tiden är Inne och omsändigheterne högt påkalla att Rikets Ständer allvarligen söka återföra äfven ifrägavarande dela Statsförvaltningen till sin grundlagsenliga förra. 64 Reg.-formen är derusi tydlig och Xler, at så väl Rikets ordinarie Statsmedel och irkomster som hvad under namn afextra ordinarie utlagor elsl ler bevillningar till Statsverket af Rikeis Ständer an ): I slås, vare under Konungens disposition, alt till de a Rikets Ständer pröfvade bekof och efter den uprättad I) Staten anordnas. Lägger Man härtill börjen, a Regoringsformens 65 S: så lydande: Dessc mede (de uti föregående) MÅ icke annorlunda använda än faststäldt blifvit; och lemnas tillbörlig upmärk samket åt innebållet af 57, 58, 59, e0, 61 och 6 . Reg.-formen gränsar det nära nog till det 0 ): I begripliga, att en viss andel af tullen på inkom mande varor nu mera bestämd till 40 procent a tullbeloppat, hittills kunnat och fått användas p annat sätt än alla andra statens medel eller uta el att behofven förut varit af Rikets Ständer pröfva de och på stat uppförde. RO OL KR