Aftonbladet – 31 januari 1840, sida 3

(dat. d. 26 Okt. 1838) bvilken på det hela synes ämvad att vara provisiouel, tili dess Rikets Mmänder åter upptaga ämnet. Regeringen uteslöt alldeles frågan om sbiber för kolhavdelns, hvarigenom skogsägarens bervende at jernverksägares bibebölis; och genom Vilisgavde al privilegium på nytt jenrerk kan eh person hindra de anda I sannmna tatt, ar sålla om skogens begagna:de. Ilan kan sedav. genom smidesskatteus ug görende, utan tt sva verket i drifi, reservera ske ge sången för sig och derigeuom förminska eller lävge allägsna skogsegarens fördel af sin egendom. Den orimliga och skadliga skillnaden 1 sättigheten inom och utom bergslagen är bh behållen; och i stället att erkänna en allmäv rättighet för nya jernverks anläggningar och smidens förökning, genom en lagbestämd tahet, blet allt deta förklaradt beroende af Reg.s I serskilda pröfviug för hvarje fall. De gamla vidlyftiga fornsernua och osäkerheten vid hvarje nytt anläggninrgsföretag qvarstå: ansökningar, undersokuingar, protester, förklaringar, besvär, fl-rfaldiga resolutioner m. m.; allt sådant är bibehållet. . Giunderne tör EergsKollegii pröfning avgåence flera hamrars inrättande eller nya smide-methoders begagnande, hafva väl blifvit något mera bestämda, men i allt hvad angår flyttning eller äudring af smiden, utbyte af verkstäder, anläggning och förändring af jernverk och stålmanursktur, mäste fortfarande ansökningar göras hos Kollegium, som efter de gamla författningarna bör pröfva förhållandet. Ännu äro inskränkande vilkor för vissa nya förädlingsverk bibehållna, o. s. v. Med ett ord: de enda fördelarna äro den utvidgning af smidesrätten som blifvit medgifven och den minskning i fordna inskränkningen för tillverkningen, som åstadkommits genom en lägre norm för koltillgångens berakninvg. Allt hvad angår beskattningen för nya anläggningar och smidesökningar beror nu af sammankommande Ständer att förändra; och det är af största vigt, ty bvad Regeringen prowsionelt stadgat har snarare ökat, än häfvit förbistringen i denna del af beskattningen. I öfrigt har Regeringen endast vidtagit några åtgärder, i den samma anda, hvari hon visat sig mest benägen att handla i fråga om all näringsfiibet, nemligen lemnat rättighet till enskilde persoucr och bolag, att på försök utföra myroch sjömal.ner , smälstycken ) m. m. Af allt detta lär man att oaktadt Regeringen månugtaldiga gåvger i ord erkänt den sto:a vigt jernhandteringen äger och den stora skada denna väring lidit och lider af reglementernas tång, så har det dock alltid äfven häron outvit Ständerna — som i den ekonomiska lagstiftuivgen ej äga mer än orden och önskningarne — till del att icke allenast först föregå med bandling, utan äfven beständigt se sma yrkanden och önskningar uppehållne och förintade af Regeriugen, som är envåldig öfver bandlingen. Vikunna ej längre uppehålla läseren vid detta amne, men taga oss friheten att i stället för alla reflexioner hänvisa till aBidrag till Sveriges Histona efter 1810n, pas. 231 och föjjande. (Slut e. od. g. ) Då Recerineen tillåter ett visst bruksbolag att till utländningen atyttra så kallade smältstycken, men förbjuder alla andra att drifva denna handel, så måtte väl detta om något räknas för ett monopolium. En sådan tillåtelse är likväl gifven, och det blir nu roligt att se om denna anledning till avmivkuivug skall kunna jäfvas af det nyss organiserade Konustitutions Utskottet. RÄTTEGANG ;OCH JPOLISSAKER — En yoglns, vid nama Burstrom, misstänkt för delaktigbet i rånet bös viatualehandianden Strandlund, bief i går morgon af gevaldigeroe Huliberg och Crona samt uppsyningsmannen Lindahl gripen, jemte fyra andre ycglingar och en qvinna, inne hos en mindre väl frejdad enka, vid