Aftonbladet – 31 januari 1840, sida 3

lår framstått som ett bev I glementerimgen för näring nom en mängd fördelar kostnad, har den, genor Idet tvång vid tillverknio förena, aldrig förr än 1 kommit i fråga, kunnat g tlsteg. Brukshandteringen I nerätt i Banken, och i a utläoningen, åtnjutit ett s I vida öfvergår det man le följd af en del af dess ic ställning i samhället, san Iglerna — men samma sS har äfven vållat att de handteringen delat lika ö endast med stora svärigh se de band lossas, som lagda på deusamma. Då mål för denna afbandling i tiderna, än till nuvara grundlagar bestämda sta eller kusna vi nu behan så fullständigt som det t beklapligivis en sauning, Ständer det öfvervägande sig så gällande, att Reg kan säga hafva, utan stör fationeus handlingssätt, emanciperat bergsmanna-rö de det vara tjenligt, att iu häröfver, i korthet upp atgjurdt: OM af Ständerna och 1809. Beslutades Bergsoch Bruks-förlagsräntans d bestämmande till S proc. I — Yrkades fri tackhh i jernshandel : Ständerna i I förklarade bestämtsig aca I ke avse bruksägare äganaåI gon vid brukens anläggä ining uti privilegierna ut8 Salt exe lusiv rättighet till oc I köpe-tackje: vn inom viss (6 bergslag.n Men — export s af tackjern, sutom den i on tredstraktateu medgifna dd till Vinland, avsags cj kunna medgifvas, s gällande avu för Sver dyrbar iubemsk rudimateria T 1812. Begärdes vältivo het att avlägga SvanshumÖ rar på landet. B 815. Begärdes Berus4 förfallutngarnes Ölversejs cude och invättandet al ö en praktisk bergsskola. u 1518 Yrkades alter fri tackjernshandet, sedan od Ständerna att veta, alto oh sbkoliegir och andra ri vederbörandes yttranden je redas I Hera är varit färHiva. Detta förnyadesåter u i5:3, da St. äfven yrkar tv de avnstalters vidtagande oc till öppnande aten komsh munikaton med GellivaIa re jerumalmsberg, samt ia Piugsrätternas upp: R Be höra: . 155-30 Föreslogsanv stalters vidtagande till ok bergshanudteringens uppa hjelpande i Norrbottens ok län: och ur 1334 för uyades den öfg ver tjugu ar yrkace frin nn bet i tackjernsbaudel, så d att en och hvar, skulle få vi köpa och sälja, från och till d hvilken inrikes ort och ci tillhvad belopp som heldst. dd Vidare föreslogs: ait utom b Bergslag,fritislverkuinssäl rätt måtte medgitvas vid oh. alla bruk, der smidet upptu går till 450 Skpid, eller ou der skogstllgangen avses fö tilisäckhig, utan att förti närms Öfrig, Bergverk; sn att äfven en sadan fri tillBi verkningsrätt ma medguww vas inom bergslag, da st skogsfangsten är tillräck — m lig för fortsatt oförwnest skad tack jerusblaspiug till afsalu; alt såväl nroM som då utom be rgslag, oluskränkt st smidesrättighet beviljas, st säväl Brukssomy Bereste män, I vissa fall, utan att hv derföre högre beskattuwing sl skulle ifrågakomma för st mera, än hvad som är og skiljaktig från ett högre tö smidesbelopp, till förlust oc inom verkstaden ; att stad4 ganden måtte utfärdas,ann gående Bergsmanskamrars u och truks inom Bergslag ok rättighet att afyttra ämå uesjern till Manufakturn verken; ang inmutuing d och jordäganderätt till aj grufvor; ang. jemkning af afgifter för jernets vågföring och vägning eller passage genom städerna, samt Dt ingen skillnad måtte göras i fri anläggning af sernverk i södrae!ller nor