Aftonbladet – 30 januari 1840, sida 2

och enig kraft, likväl ej kan kallis för dyrt köpt. Sverges Ständer -äro nu samlade til! ett riksmöte, då det gäller att: rätta fordna misstag, då det gäller att verkligen göra hvad man icke gjorde 4809: befästa landets framtida trygghet, frihet och välstånd. Man inrättade år 4809 en provisorisk boning, som man blygsamt icke heller ansåg för något ännat; hon har, mindre genom sin egeu beskafferhet, än genom förvaltarenas bristande omsorg, blifvit så bofällig, att hon ioke mycket längre kan äga bestånd, utan att af sig sjelf sammanstörta, och, om just icke krossa sina innebyggsre, åtminstone till en början göra dem husvilla. Upptäckten af dess brister gör det likväl möjligt, att i dess ställe uppföra någonting fest och redbart bestående, ja, lill och med att, om ej annorlunda låter sig göra, af sjelfva det gamlas spillror hopfoga någonting dugligt och användbart. Att sådant beköfves, derom, synes. man temligen allesänt vara ense; mindre deremot är man det om sättet. Atskilliga meningar hafva derom blifvit framställda; vi skola, utan anspråk att uppträda med egna, originella ideer, bjuda till att sammanföra de olika åsigterna till ett helt, och att framställa, icke det theoretiskt bästa, som kan tänkas, men det praktiskt bästa, som, efier vårt begrepp, undar närvarande förhållanden kan göras. Det är af högsta vigt, att man, i den tid som stundar, bortlägger alla illusioner, så vidt åtminstone sådant är:möjligt; att man ser sakerna i deras rätta dager och från alla sidor; att mean talar ärligt och oförstäldt, att man gör sig reda, icke blott för hvad mean vill, utan äfven för medlen dervill, och att man, för att komma til! ett framtida mål, noggrannt känner det närvarande. Det är af vigt, att hvar och en vet, på hvad punkt han står, och att man känner hvad man rimligen kan bafva att vänta, bvad man kan och bör göra och hvad men måste undvika. Men har sökt uppskiämma begreppen hos de lättrogne och förskräckte, än med en koalition, hvars löjliga srpökeri den minsta skymt af eftertankans dag bordt förjsga, än med revolutionära hotelser, än reed dynastiska farbågor å ena sidan, och planer å den.andra. Det är nödigt att förskingra dessa bekymmer, hvilka, likt så. många sådana, säkrast fördrifvas blott mean vågar se dem i ögonen. Prstet om en koalition och dess anläggningar tyckes redan hafva fördunstat. Historien derom var ingerting annat än ett uppkok af den gemla frasgologien, hvarmed man i så många år slegit omkring sig, och hvarmed mean lyckats att förblända den gaparde hopen. Benämningen var, lik så många andra, hvilka i gednare åren bas o8s vunnit ett tillfälligt burskap, låned från Frankrike. Dess, ji olika meningsfroktioner delade Kammare kunde se dessa fraktioner, des enskild. samlas under sjelfvalde presidenter för att öfverlägga om ett visst ärendes eller en viss kandidats geromdrifvande eller förkastande; det kunde se dem under andra omständigheter sammenträda gemensamt, för att med bertläggande af enskilda opinioner eller intressen, förena sig om en viss person eller en viss fråga. Häripgenom uppstod on verklig koalition, bvars afsigter och öfverläggningar alldeles icke voro någon hemlighet. Att deremot vilja lämpa denna benämning på vårt land, der förhållandena äro helt olika, der emellan riksdagarna inge representanter finnas, der således åtminstome mellan dem ingen koalition kan existera, att deremot vilja öfverflytta namnet på erskilda personers helt och hållet erskilda samtail, utbyte af idter och möjliga rådplägningar om hvad de framdeles i offentlig väg kunma komma att yttra och föreslå, är ett hån emot sunda förnuftet, som man blott inför vår tålmodiga publik kan tillåta sig. aSedan koalitionen uppkört att sysselsätta och förskräcke, hafva de revolutionära farhägorna intagit dass ställe. Man her sökt skrämma rädda inbillningar för möjligheten af en hotande omstörtDing, i fall man vidrörde det bofälliga statsskicket. Man har talt om republikarska syfter, om enskilda och ärelystna beräkningar, byggda derpå. Det är tid att söka aflägsna denna fruktan. Ksnske göres det säkrast genom ett fritt och öppet erkännande af de grundsatser och önskningar, hvaraf man ledes. Författaren till denna skrift tillstår söledes uppriktigt, att ban ingenting bättre skulle begära, än en republikansk sambällsordning, att ban tror, det hon en gång skall bli allmän i Europa, att hen är dess epda räddnirgsmre del undan de monerkiska regeripgarnas sällsamma förblindelse, ej blett i afseende på folkets väl, än om sin egen sanva fördel och vilkorenr för sitt bestånd. Han vet ej, buru många dela denna tanka, men han tror, ett bon dagligen vinner proselyter. Han tiUstär vir dere, att ban icke älskar den närvararde styrelsen, det han icke heller af någon Jag är förbunden stt göra, men han anser sig förbunden att lyda den öfverhet och de lagar, sem svenska folket lyder. Iogen kan hysa en lifligaro öfvertygelse, än her, om behofvet för det allmänna, att sa denna styrelse regenererad gerom förändrade principer och nya organer. Men för denna regering talar likvål ett stort, ett oumkullstötligt skäl, som öfvervägor alla andra, det, att hon existerar. Bon har i laglig väg tillkommit. Blott i laglig väg kan och tör hon således åter förändras. Så länge kon icke uppenbart brutit sambällskontraktet, kan Fon endest rubbas från sin plats genom en laglöshet, ett våld. d. IVe8e genom ett brott, ock en sakernes crdning, som Iman grundår på ett brott, har ärnu aldrig epi be-etånd, ägnu Aldrig burit några välgörande frukter. Vi skulle visst ieke, i, fall vi hedo att afgifra vår röst öfver en Dy regerings utkerande, åter invälja den nuvarande; men då hon finnes; måste bon: fortfara, och detstillkommer nationen, att på den väg, lag och sambällskontrakt utstaka, försöke, cm I möjligt, förbättra henne, eller Mminstone göre bene Iså:oskadlig som möjligt. Vi tillägga, hvad vi.reI netnd, d. vis. de måste tra penbara våldsamheter ran dan mer än en gång förut yttrat: ingentirg ör vanskligare, än att vilja göra revolutioner. Pe göra sig sjelfva, när de blifva en följd sf dom tvingande pödvändigheten, Beromförtnyckets odrägligiihet, genom FÖRRA ägg osfterrättlighet,, eller med andra ord: styrels a måst va göra tevålutioI a na, begå UPpreta den såFör öfrigt rade BA tiona1k ts