Aftonbladet – 28 januari 1840, sida 1

dterned STOCKHOLM den 28 Januari. Med de på förmiddagen ankomna utländska poster erhölios tidningar från Paris af den 46 och från Hamburg af den 214 dennes. Hvarken från Konstantinopel eller London bafva några underrättelser af sednare datum anländt, än förra posien medförde, FRANKRIKE. Deputerade Kammaren har nu slutat sina debatter öiver adress-förslaget, hvars alia punkter blifvit antagna med stark majoritet, räågra till och med utan diskussion, såsom faliet var med strofen om den Polska nationaliteten. Ministeren har således till utseendet segrat; men genom den gång diskussiozen tog och de åsigter, som derunder yttrades, hafva följande konctssioner blifvit heane aftvungna, hvilka å sin sida äro en verklig seger för den nationella saken: 4:o Parlamentarisk regering utan alit slags tvetydighet, 2:o modifiering af Septemberlagarna, 3:o Ålgiers ovilkorliga bibehållande, 4:0o skyndsam upplösning af dem orientaliska frågs:n och 5: räntekonversionen. oDen sistnämnda punkten har redan biifvit salt i verket genom ett lagförslag, som den 46 dennes af Finans-ministern förelades Kammaren. Konversionen kommer att ske på det sätt, att staten på hvarje 5 francs ränta vinner åtminstone 50 centimer och att det nominsal-kapital, som träder i stället för de inlösta räntorna, i intet fall får öfverstiga 20 procent. Innehafvarne af 3 procents-räntorna skola, till en bestämd termin, kunna välja emellan nedsättningen och kapitalets återbetalande, och staten förbinder sig, att icke på 40 år ånyo konvertera samma räntor. De tili denna operation erforderliga summor skall Finansministern kunna taga från den 4ill hans disposition stående reservfonden. Lagförslaget hänvistes till byråerna. Från Algier äro nyheterna tillfredsställande. Fienderne hafva ej gjort något försök till arfall, utan synas tvärtom hafva dragit sig tillbaka. Pärskammaren bar nu hållit fyra sessioner i och för processen med de för Maj-upproret anklagade. Det enda märkliga, som harunder förefallit, var ett svar af Blanqui, hvari ban sökte rättfärdiga republikanerne för beskyllaingen mot grymhet. Jag har,, sade han, aföresatt mig, att icke ingå i några svaromål, emedan jag ej tyckte mig finna tillräckliga garantier bos den domstol, som skall döma mig. Men då man beskyller det parti, jag tillhör, för grymhet, så bör jag rättfärdiga det emot en sidan tillvitelse. Aldrig hafva republikanerne, vid alla de händelser, som förefallit alltsedan är 48530, visat sig grymme eiler blodtörstige,. Han bevisade, att de i detta fall voro allieles olika sina motståndare, som varit mensklige i orden, men grymme i handlingen; han kunde medge, att uppresnpingen och vapnens användande vore ett brott, men i sjeliva användendet bade de ej röjt någon grymhet o. s. w. Nationalgardisternes demonstration, hvarom vi förut talat, då de hemburo sin bylning till valreform-kommitteens ledamöter, synes hafva väckt något bekymmer hos regeringen, som beslutat, i anledning deraf, vidtaga några mesyrer, om icke i juridisk väg, åtminstone genom varningar och tillrättzvisningar. En lag af år 4834 förbjuder nämligen naiionalgardet, att, såsom sådant samlas utan sine förmiäns kestämda ordres, och att företaga några öfverliggningar rörande statens, departementets eller kor rmynens angelägenheter. De officerare, som deltagit i demonstrationen, hafva derför blifvit ka!lade inför prefektur-rådet, och Marskalk Gerard har utfärdat en varning mot dylika händelser för, framtiden. Icke destomindre sades det, alt något sådant åter skulle äga rum den 18. SPANIEN. Härifrån berättas den vigtiga nybeten, att Cabrera verkligen aflidit den 53, och att hans efterträdare, Llangostera, öppnat underhandlingar med Espartero. Det torde imedlertid vara I rådligast, att afbida ytterligara bekräftelse derpå. HOLLAND. Missnöjet med det regeringssystem, konung Wilhelm hittills följt, påstås bafva gifvit månIgen i Holland anledning vända gina tankar på ,I betydande förändringar i statens organiska förhållanden, då en gång, genom konungens död, makten skulle komma att öfvergå i andra händer. Ett bref från Holland, till redaktionen af ,jen belgisk tidning, innehåller följande märkliga FER ALT 7 SE SE I. SE VE MM Uv AKNE. Se