Aftonbladet – 27 januari 1840, sida 1

UTRIKES. FRANKRIKE. Eit bref från Paris, af något äldre datum än sista posten, innehaller em skildring af ministerens ställning, som Kamrarnes förhandlingar verkligen tyckas bekräfta. Enligt densamma stadga sig riuinistrarne allt mer och mer i Opinionen och synas izgenting hafva ett frukta af representationen. Den väg de gått och vilja gå till detta mål, är nemligen den enda som ieder dit: reformer i statsskicket och aktgifvande på den allmänna meningers fordringar. De ärna således föreslå en mängd reformer, utom dem de redan vidtagit, och låta Eamrarne yttra sig deröfver. Embetskormmissionen bar slutat sina arbeten. : I densamma hafva så många olägenheter och missbruk blifvit konstaterade och så många förbättringar antydda, såsom ej allenast möjliga utan äfven cundvikliga, att sakkunnige äro ense om, det advokaten Teste gjort sig förtjent af borgarkronan. Det slags onåd, hvari han fallit vid bofvet genom sin något sträiva karakter, har yifvit denne minister en politisk betydenhet, som sjelfve Thiers icke skulle äga, om ban för närvarande vore i kabinettet. Denna omständighet har föranledt de i tidningarne förekoromsnde gissningarne om en förändring i ministören, Äfven konversionen af 3 procents-räntorna, som vid bolvet anses möta det mest hårdrackade mots:ånd, torde endast komma att uppskjutas, i fall Kamrarne hålla sådant för ändamålsenligt. I anseende till vallagen, lärer ministeren ännu icke hafva fattat något beslut. Guizots omtslta inträdande 1 misisteren tros nu icke komma att äga rum. Skälet är, att han i närvarande stund sjelf alldeles icke är böjd derför; tvärtom är ban benagen att efter förmåga understödja det nuvarande kabinettet. Denne statsman har i sednara tider återtagit sitt ansvende inom den allmänna meningen. Mycket har dertill bidragit bans sednast utgifna arbete om Washingtons lefnad och pojitiska karakter, hvilket, såsom mi påstår, gilvit honom aniedning att berigtiga sina åsigter om demokritien. Verkit är af stort in tresse, äfven utan hänseende till den ifrågaställda valreformen. Ministar-posien i England torde mera anstå Engelska revolutionens häfdetecknare än en portfölj. Harms vanrer och fisonder förena sig i den åsigt, att har der vore på sin plats. Efter Juli-revolutionen hafva många motsägande omdömen blifvit fällde öfver Guizot, men ingen har Jikväl ännu hvarkn satt i fråga hans insigter eller hans redilighet. System, ett trångbröstadt system, är ithemat för hans motståndares klagorop öfver ihonom. I London deremot tror men, att hans syakrets skall på ett år så utvidgas, tt ham skeli helt och bållet uppfylla alla on pråk på en statsman af första klassen, Hofp.uet tillägger honom vidt utsväfvende ärelystna pla ner och fruktar bopom vida mer än Thiers som i allmänhet är lyckligare i att sktilva, än att göra historier, såsom mean på högre ort sä ges bafva ytirat.