Aftonbladet – 25 januari 1840, sida 1

Article Image
RE Tp TT TT TT TO TT — — UTRIKES. FRANKRIKE. Vi återkomma i dag till Hr Thiers tal i Deputeradekammaren vid debatten om adress. förslaget, hvilket vi i går omnämnde. Han antydde först vigten af den Orientaliska frågan, som vore af den beskaffenhet, att man ej kunde behandla henne endast som talare, utan att dervid öfvertaga en viss ansvarighet. Han för. klarade vidare, att han slöt sig till Franska regeringens system, rörande Orienten, men kun. de likväl icke gilla dess förfarande i alla delar. Han kände blott tvenne systemer för politiken i Orienten, emellan hvilka man hade att välja: antingen Ottomaniska rikets delning eller bibehållandet af status quo, likväl med möjligheten af en katastrof, som gjorde nödvändigt, att på förband vidtaga sådana åtgärder, att man kunde begagna en insträffande krisis. Min tror, fortfor Hr T., att Ryssland förehar planer, som det omedel!barligen ernar verkställa; jag för min del tror det icke. För närvarande vill det blott status quo. Om deticke förenar sig med css i denna angelägenhet, så må ingen tro, det sådant sker af antipathi mot oss. De stora kabinetiterna hysa inga fördomar; att vi gjort en revolution, kan ej mot oss väeka någon fördom hos Ryssland. Den Ryska politikens grunder ligga vida djupare. Men i närvarande stund är alla de stora makternas en fredens, och framför allt försigtighetens politik. Men den nation, som framför alla och för alltid dervid nar största intresset vid, att Konstantinopel ej ockuperas af Ryssarne, är England, och sålunda är, oberäknade de principer, som fästa oss vid England, denna stat äfven i den orientaliska frågan vår bundsförvandt. De båda staterna måtte följa det gemensamma system, som en politik, grundad på stalus quo, utvisar. Ryssland kan måhända för framtiden ba en annan politik i sigte, och då är Konstantinopel visserligen i fara. Men veten J väl M. H. hvaruti denna fara består? Ryssland har ständigt i Sebastopel segelfärdiga linieskepp; derifrån kan en Rysk arme på 6 dagar transporteras till Konstantinopel, under det å andra sidam 3 till 4 veckor erfordras, innan en flotta från London eller Toulon kan komma Turkiska hufvudstaden till hjelp. Man inser ofta icke Rysslards projekter, utsn låter insölva sig; ganska ofta öfverdrifver man dem likväl äfven. Om Ryssland icke å ena sidan vidrörde Östersjön och på den andra Svarta hafvet, behöfde det visserligen med otålighet hasta att uppnå båda; men nu innebar det de skönaste kustervå af båda dessa haf och bådas nycklar befinna sig i föråldrade, Rysslavd tillgifna, staters händer. . Ryssland vill derföre icke nu genast marchera på Konstantinopel, emedan det i närvarande ögonblick ej har något intresse derföre; men lika litet vill det, att nyckelo till Svarta hafvet frånryckes Sultaben genom ea yngre och kraftfullare makt, Detta är för ögonblicket

25 januari 1840, sida 1

Thumbnail