Aftonbladet – 24 januari 1840, sida 1

ESCO RREOTO KRA STOCKHOLM den 24 Januari. De med ordirarie och snällposten i dag ankomna tidningaa medföra underrättelser från Paris af den 413, från London af den 44 samt från Hamburg af den 48 dennes. Från Konsiantinopel inga tidningar af senare datum, än den förra posten medförde. FRANKRIKE. Deputerade Kammaren debattersr nu som bäst öfver Adressförslaget och har redan slutat den allmänna diskussionen samt börjat den om de enskildta pusekterca. Ingenting utmärkt har likvål förefallit under bela debatten, bvilken blir mera lång än intressant. Man har hittills mest hållit sig vid de Orientaliska angelägenheterna, vid frågan om Turkiets delning, som den ene yrkat och den andre bestridt, vid Mebemed Alis kerakter, hvilken en talare kallade en lyeklig äfventyrare och den andre en stior man-om. m. Den logitimistiske Hertigen af Valmy, som i allmänhet talade mot adressförslaget, yttrade bland annat, det han ej fruktada att kejsaren sf Rysslend skulle bemäktiga sig Konstantinopel, ty i det ögonblick, han gjorde sig till herre af denna urgamla kejsarestad, skulle sådant vara signalen till hans eget kolossala rikes delnirg o. s. v. Kammaren fäste likväl ingen uppmärksamhet vid dennafras. En sådan väcktes först i sessionen den 43:de genom Hr Thierss tal, hvilket vi en annan gång skola meddela. Ioför pärskammaren börjades den 13 rättegången mot Bierqui och de öfrige 30, anklagade för Maj upproret. Den 42 samlade sig ungefär 4 till 500 nationalgardister, klädde i uniform, för att göra en derconstration till förmån för valreformen, derigenom, att de i massa tågade till den 1ckal, der venstra sidans velkommittå håller sina sessioner, för ati tacka Hrr Lafitte och Arago för deras bemödanden i och för denna sak. Under vägen slöto sig flera personer till dem, så att de vid framkomsten utgjorde omkrirg 41000 man. De belsade först Hr Lafitte i den ofvannämnda lokalen, derefter Hrr Martin (från Strassburg), Dupont de LEure och Arago, hvar och en i sin boning, och skiljdes slutligen åt, under ropen: Lefve oppositionen! Lefve valreformen!, Man anmärkte i synnerhet Hr Lafiltes svar, hvari hen ytirede, att det gladde houcm att se dem i detta hus, aJuli-revolutionens högqvarte, en revolution, som, ehuru gjord af folket och för folket, likväl icke burit några frukter för delssmma. Det bästa preservativ emot revolutioner vore reformer, och dessa, boppades han, skulle folket vinna genom denna lugna beslutsamhet och kraftfulla moderation, som på en gång är styrkans bevis och borgen. Från Algier hafva inga sednare nybeter anlöudt än förra postens. Marskalk Valce säges anhålla, att man för närvarande ej måtte skicka honom några nya förstärkningar, emedan han saknar tillfälle till deras kasernerande, utan dröja dermed till våren, då han med fulla krafter kunde öppna fälttåget. PORTUGAL. Enligt underrättelser från Lissabon af den 7 dennes, öppnades Cortess session, på sjelfva nyårsdagen, af drottningen med ett vidlyftigt, mer föga eller intet sägande tal. De utindske statskrediterernes rätt nömndes icke alls deruti, utan det mästa angick relationerna till främmande makter, hvilka förklarades i allmänhet tillfredsställsnde, oaktadt de ännu icko slutada underbandlingarna med England och pålliga stolen. För öfrigt syntes Cortess ledamöter icke särdeies bekynera sig om cerersomicn, ty endast 30 senxtorer och :36 deputerade voro tillstädes, ja, i den föregående högtidliga Hässan såg man blott 7 närvarande. EmedlerE tros det, att oppesitionen bland dem skall bli ganska allvarsam, och att ministeren krappt torde kunna hilla sig emot densamma.