bus, och förbjödo formligen hvar och en att deliaga i någon nyårsgratulation hos Rursann. Detta officiella fjesk hade dock en alldeles motsatt verkan. Eburu borgerskapet icke en corps begaf sig till Rumann, utan i stället en och en besökte honom, så bade dock flere tusen borgare och andra af stadens invånare gjort honom sin nyårsvisit, så att hans rem på lingt aär ej kunde emottaga alla dem, som anmälde sig, utan många mäste stanna utanföre på gatan. Maa kan föreställa sig huru denna dekonfityr förargat gubbarne Ernst och v. Scheele! Skarpa patroner för att hindra en nyårsgratulation — det är någonting nytt och pikant! En tidniog anmärker i anledning af detia upptåg, 2tt den ru varande regeringen i Hannover vandt folket så vid polis, gensdarmer och skarpa patroner, att der man i Konung Wilhelm IV:s tid blott behöfde använda en enda polisbetjent, der måste man nu, under nu varande landsfader, låta kavalleriet rycka ut! DANMARK. Konung Fredrik VI:s Lik bar nu blifvit med stor ståt och prakt förd: till Roeskild, och der nedsatt i kungagrafven. Det vackrasie at hela liktåget var scenen elt stycke utanför Roeskild, der en mäagd bönder samlat sig och amettogo likkistan, hvilken de buro på en bår ända in i domkyrkan. De hade först hos Konung Christien begärt och erhållit tillstånd dertull. Då man påminner sig att den aflidne inonarken var den, som först bröt bondeståndets fjettrar i Danmark, så ligger någonting rörande cch vackert i denna pietet hos bönderne emot hans minne. a Invånarne i Altona ville genom en deputation, i hkbet med andra städer, öfverlemna en adress till Konungen, i anledning af hans uppstigarde på thronen. I en skrifvelse till öfverpresidenten i staden, grefve von BlöcherAltona, har Konungen yttrat, att han icke väntzde se invånarnes i Altona tänkesätt framlagda för tbronen genom någon depulitiön. Sa väl i Hadersleben, som på ett par andra ställen i hertigdömena, hafva autoriteterna gjort allt möjligt, för att hindra borgarne komma tilsemmeans och besluta adresser till Konungen. ORIENTEN. . Vi bafva förut omnämnt, sit Porten skickat förre Turkiske ministern i Berlin, Kismil Pascha, till A!exandria, för att kommunicera Mehemod Ali den bekanta hattischerifen af den 3 November. D2 sodnaste underrättelsarna från Konstantinopel tillägga, att Kiamil derjemte haft etw diplomatiskt uppdrag till vice-konurgen, nemligen att göra sista försöket till en direkt öfverenskommelse emellan Porten ocb honom, utan de främmande makternas intervention. Kiamil Pascha medförde till vicekonungen kommunikationer från Engelska, Österrikiska och Ryska ministrarne i Koustantizopel,. och befallning till nyssvämnde makters konsulisr i Alexandria, att understödja Kiamili hans negociationer. Han skulle söka öfvertyga vice-konungen om de treone makternas enigbet och sammarstämmolse i åsigter om sättet, att reglera de Orientaliska angelägenheterna, och derigenom tillintetgöra det Fransyska inflytandet i Alexandria. De trenna nämnda makterna hade, såsom det uppgifves, oå:erkalleligen beslutit, att, i fall vice-konungen icke ville taga reson, då med vapenmakt understödja Porten. Man afvaktade i Konstantinopel med nyfikerhet resultstet af Kiamil Paschas mission. Han väntades tillbaka omkring den 42 i denna månad. Förmodligen afvaktar Mechemed Ali våren, innan han beslutar sig till någonting bestämdt. Förrän den årstiden inträdt, kan ej gerna blifva fråga om några sfeörande operstioper emct honom, och då han hittills ej vikit för blotta hotelser, så torde han väl först vilja se, om det blir allvar af någon koalition emellan de trenne makterna emot honom, innan ban ger med sig. i RRD rr — a oo 45 ee 4 . Za . Pe