Article Image
VT RO ÖA OP 1 Fe SPANN en tå a EA NE tullafgifterna på ett sätt, alt i samma mån spanmålen steg i värde inom landet, skulle införseltullen förminskas och tvärtom ökas, då priserna voro i fallande. Denna åsigt, en imitation af det system, hvarigenom man i England för ögonblicket trott sig förlika jord aristokratiens intresse med Engelska nationens, innebär likväl ett misstag, i samma mon kännbarare för Sverige än for England, som handels-kommuuikationerna här äro långsammare, obestämdare, mera beroende af kredit, än af kontanta betalningar och nästan alltid i behof af de långa kredit-tider, som våra inländska bruk gjort så i allt eftersträfvade, i stället för Englands snabba och! regelbundna liquidationer. Regeringen tycktes for ett. ogvublick antaga detta system (se förordningen d. 20 Feb. 1830) och kan på visst! sätt sågas hafva följt det till 1834. Endast några derunder infallande missvextår gjorde deruii brådstörtade undantag, emedan tulståndet isyunerhet i norra orterna föranledde till förändring. Följderna hafva emedlertid blifvit hvad de måste blifva, dåt systemet: grundas på en enda årsväxts resultaer, i ett land, hvilket, på sätt vi redan antydt, aldrig bör eller kan blifva i ordets egentliga bemärkelse åkerbrukande; heldst då folket redan, genom konstlade åtgårder, allt för mycket riktat sin jordbruksindustri, mera på sädesproduktionen, hvilken genom sin enkelhet, sin tilifälliga vinst och mnumera egentligen -brännvinstillverkningen, lemnar beqvämligare ehuru långt mindre behållningar, än på det slags jordbruk, som naturligast lämpar sig till vårt klimat och våre egentliga behof, soch hvilket bordt sökas i en rigtig proportion emellan ängen, betesmarken, ladugården och åkern, och hvilket sednare lemnar åt husflitem vida större tillfällen till förtjenst, och till ett sundt och uppmuntrande lit, och gjorde den olycksbringande sysselsättningen med mäskningen och lyftpannan umbärliga. Det är blott laaugärdsskötseln, med sina uwillverkuingar, numera i andra länder underlättade genom förbättrade .methoder, men i Sverige tillintetgjorde genom hbandelstvånget och reglementeringssystemet; som kan återföra husfliten till en annan fabiikation, an Braånvinets; icke endast derföre, att den erbjuder större vinster, men äfven derföre, att den ger en, bättre foda, gör bränvinet mindre behofligt, eller, hvarföre ej säga det, 0skadligt; ty öfverdriften i bruket blfver il alla fall undantag. l Läsaren måste ursakta 0ss denna utflygt ifrån den föresatta stråten för Vår granskning, som egeutligen skulle afse en jemförelse mellan Ständernas och regeringens praktiska åsigter öfver de allmänna ärenderna och behofven. . Det höres ännu hos oss en röst, som ingifvit hoppet, att ikrafterna kinna återlifvas, alt. modet, kan ålerväxa, att manli het åter kan blifva Sveas ära;. och, att all en tillvällad makts försoffande; och förlamande inflytelse på nationen, skall tillintetgöras af national-kraften, då en gång friheten uppväckes; det må nu ske af folkets höga klagolåt eller af våldets jubel. Men det bgger hos hvar ech en en viss instinkt, som säger, att det är i nationens närings If, .-dess euklaste och : vigtigaste behof och anordningar, som det finnes någonting hindrande och nedtryckande, hvilket måste, bort, måste undanrodjas, och satt detta just. är sty randet, eller rättare störandet af arbetsoch bytes-, näringsoch handels-friheten, dermed icke endast menadt våra obetydliga fattiga städer, som icke. rönt. något godt af tvånget, utan hela landet och kärnan af dess näringslif, Vi vilja nu återgå till det hufvudsakliga föremålet för denna afhandling. Vi hafva visat Ständernas åsigter; vi tillögga, att vid sista riksdag Rikets Ständer på följande sätt uttryckt sig:r ammnet: aSerskildt hafva vi fästat vår uppmärksamhet på vigten deraf att inom landet en så beskaffad spannmåtshbandel måtte bildas; som beredde på en gång en säker spanmåls-tillgång och nödigt skydd emot samma varas fallande i vanpris, samt i sådant afseende hos Kongl. Maj:t anhällit, att-å Spannimålen, under ex tidrywmd af fem år, oförändrad och stadigvarande införsel-tull måtte bestämmas, så beräknad, att den å ena sidan utgör tillräckligt skydd mot utländsk medtäfflan och att den å andra under möjligen inträffande missvext-år eller mindre gynnande skördar icke så fördyrar spannroålen, att brist och nöd derigenom uppkomma; hvarvid vi tillika, uti förslaget till tull-taxa, uppgifvit den inkommande tull å spanmål, vi trott för ett. sådant syftemål vara den lämpligaste. Då vid denna tullbestämmelse icke är afsedt, att inbringa någon större inkomst: för Statsverket, hafva Vi ansett :oss till Kongl. Maj:ts disposition böra öfverlemna hvad tullen för inkommande utländsk spanmål inbringar, att endast och framför andra medel användas till understöd i de orter af landet, som hårdast tryckte af missväxt, i öfrigt befinnas vara i behof af nedsättning; börandes hvad af dessa medel det ena året icke användes, till ett annat reseryeras för enahanda behof. Rikets Ständers tulltaxa utvisar följande tullafgifter: Hvete 3 Rdr Råg 2 .N Korn 4. OZ

20 januari 1840, sida 3

Thumbnail