Aftonbladet – 18 januari 1840, sida 4

SS STARR Ce in arne bafva en län as språk de lära. Teckning kommer äfven att utgöra ett hufvudmne. Devna konst, som i allmänbet utgör bar ets käraste sysselsättning, är en af de användbasste och oundgängligaste kunskaper för det prakiska lifvet, oberäknadt dess vigt i ästhetiskt häneende. Undervisningen deruti kommer att innesatta frikandicekning och lincarteckning; denförra ärmast beräknad för 4:a klassen och bestående af gurers, menniskokroppers, djurs, träds, blommors ch ornamenters teckning, den scdnare, närmasi eräknad för 35:e klassen och omfattande teckninger f kartor, byggnader, arkitekturens ordningar, ma hiner m. m., hvartill en praktisk anvisning al älmätning kommer vid hvarje vårterminens slu! bifogas. De i utiändska realskolor brukligaste läggsbled blifva för ändamålet införskrifna. Skönskrifning kommer blott att öfves i sin egentiga betydelse, d. v. 3. för att gifva lärjungarne en recker och säker handstil, Och dess methodisk: runder böra derföre redan kunna vara undan jorda i lägsta klassen. Bekhåll.vå är en för hvarje praktisk gren nödäncig burskap; men emeden matematiken komner att i detia läroverk drifvas till en större höjd, å kan dess användning på bokhålleriet ej blifv: värt, hvarföre det sedrare blir inskränkt til! nå ra få timmer. Dessa äro undervisningens ämnen. För den. om fullständigt genomgått inrättningen ansvaras ut hen inhämtat förutnämade lärokurser, hvarvic ikväl erinras, att om någon skulle hafva naturen ent af emot sig, denne ej kan genomgå dentam: va, d. v. 8. ej hinna till öfra eller öfversta klasen. En och annen kan för sitt ändamål dessutom ;j behöfra geromgå alla 3 klasserna. Så väl för stt lemna allmänheten til:fätle att grunda sitt omlöme om arteo om sådane undervisningsverk alls änbet, som cm detta särskildt, kommer vit varje läseårs slut offentlig examen att hållas. Ehuru Ialinct, som en gång tillräckligt förutsatvid integriogen, ej kommer att lärss på sjelfv Real-gymnesium, är likväl tillfälle öppet för dem, som vilja fortsätta detsamme, stt, 4 limmar i vecsan, fritt deltaga i latinska ucdervisnirgen på det här befintliga Lyceum. Detta är också fellet med Filosofi (Psykologi och Logik), hvaruti sista året: rjungar kunna deltzsga 2 timmar i veckan. Hvad Gymnastik beträffar, kommer den väl ej att anses såsom ett egentligt läroäcane, men då ienna öfoing isycnerbet är af vigt för organismens utvecklirg uader ynglingesåren, så bör den ingalun da åsidosätltzss. Med undantag ef den årstid, son ir tjenlig för botaniska exkursioner och fältmät ning, komma gymnastiska öfringar att bållas mer alla lärjungar, hvilkas föräldrar och hvilka sjelfvi önska det. Mot särskild afgift är afven tillfälle av ära fäkta och rida. Detta rörande den egentliga undervisningen. Hvad iter lärjupDgarnes sedlighet och uppförande beträf far, skola vi göra oss till en samvetssak att deröf ser veka såväl under som utom lärotimmarne, öf vertygsde att all undcervisming eljest förfelar sitt ändan ål, och att det förtroende, hvarmed läroan stalten kan komma ett omfattas, till en hbufvudsaklig del deraf beror. Skulie någon lärjunge genon dåligt uppförande gifva sina kawrater ett förledan de efttrdöme, så är det vår bestämda grundsats att med iakttagande af al! grannlagenhet mot förä!drar eller målsmän, en sådan från läroinrättnirgen aflägsna, för ett hellre äga ett mindre men välartsadt antal lärjungar, än ett större, af hvilka några kunna skada den nya läroinrättningen, och dermed möjligen äfven dem Dya sakens framgång inom fäderneslandet. Att likväl i möj igaste måtto örekomma sådant, komma vissa lärare ett sig emellan fördela gen särslilla uppsigten öfver et visst ental lärjungar. I tfammaenbang härmed fi vi äfven Dämna, att de föräldrar eller målsmän. som det önska, kunna i afseende på hithörande angelägenheter vända sig till hvilken af lärarnt som heijdst, af hvilka flera kunna åtaga sig priva! tillsyn ochå ledning. De, som i tid anmäla sig, kunna blifva inackorderade i ett för allt på billiga villkor. Af iften till läroinrättningen är 50 Rdr B:ko för tern ån pp. I anseende till ämnenas mångfald, kun skapernas höga uppdrifning, dyra instrumenter: och materialers anskaffande, samt i anseende till den betydliga tid ett större antal lärare måste upp;ffre, kan denna afgift ingslunda anses för hög: vi boppas, att undervisningens resultat skall ådagalägga det. Mellertid beklaga vi, att läroanstalens privata egenskap gör den mindre tillgänglig för mera obemedålade mäns söner, på hvilkas prakiska bildning den eljest till betydlig del syfter För att dock, så vidt på oss ankommer, äfver lemna dessa tillträde till dess begagnande, kommer åtminstone en frielev) att antagas för hyart tioval ef betalande. Som läroanstalter är grundad på förutsättningen ef ett nationellt beho? cch på det förtroende, harmed den af allmänheten kan komma att omfattas, måste vi anhålla, att alla de, som från och med dess börjsn (den 4 Sept. 4840) vilja densamma begegna, anmäla sig inom den 13 Junis. å. hos Magister Svartengren, då med detsemma äfven f.ielevernas antal bestämmes. Upsala den 20 December 4839. J. J. Svartengren. J. Way. J. U. Segerstedt. a VO RFA FF ör gro tid vistats i deländer, kvi. Ph. Mag. Professor. Akad. Adj. C. J. Tornberg. J. E. Ström. J. L. Samzel ius. Akad. Doc. Akad. Dee. Ph. Mag. C. J. Malm8len. C. P. Arrhenius. Ph. Mag. Ph. Cazd. ) Den som önskar antagas såsom sådan, skall dertill anmäla sig och behörigen styrka sin medellöshet och genom inträdesexamen ådagalögga goda anlag. Den till frielev antsgno kan likväl, om han visar lättja och oskicklighet, förlora sin plats åt rågon annan. TENN Carlskrona den 44 Januari. På Kofferdi varfvet kärstädes hefva under förl. år gått af stapeln: en beigg, benämnd Gurli, om 84 läster, tillhörande Grosshand!anden Kantzow i Stockholm, äfvensom ett ingfartyg, Sverige, det största iriket,