Aftonbladet – 18 januari 1840, sida 4

sationslexika, lördagsmagasiner och strödda tidningsartiklar; men dessa kunskaper lägra sig ofta i samma ordning, som de inkommit, för; virra ofta i stället att reda ooh åstadkomma ofta en andelig öfvermältinad i stället för till-. fredsställelse, ty de sakna vetenskaplig grund och sammarhang. De hafva derföre föga inflytande på det praktiska lifvet och yrkena, eme-! dan dem felas all sjelfständighet i användningen. Deriöre bedrifvas våra yrken och prak-l tiska handteringar långt mera, än som borde och kunde, med kroppsän sjilskraft, hvarföre också den mera bildade oiia blyges att be-;j drifva dem. Men i samma stund någon i och för silt yrke behöfde och använde lika myeken kunskap och själsansträngning, som t. ex. en professor för sitt kall, så skulle denna si nenliga fördom försvinna och den förre komÅ att stå på samma höjd af borgerligt anse ende, som den sednare. Om menniskan redan i bördigare länder finner nödigt att underbjelpa bearbetandet af naturen genom ett sinrikt användande af dennas egna krafter, så gäller detta så mycket mera i ett fattigt och på mångfaldigt sätt vanlottad: iand, sådant som vårt. Det är derföre hög tid, att man hos oss bebjertar detta, så framt vi ej objelpligen skola blifva efter och komma i ett ständigt beroende af andra länder, som i I detta hänseende redan vunnit försprång. Den sllmänna opinionens, isynnerhet de praåjuska männens idkeliga klagan öfver oanvändbarheten af de vanliga skolstudierna, äfvensom ide under sednaste åren uppkomna specia!skolorna, bafva tillräckligt tillkännagifvit behofvets närvaro af bildniovgsanstalier för det praktiska lifvet; ty det är alltid det allmänna behofvet: jart att först i det speciella utaa sig. Me: i praktiskt-förberedande specialskolor, (böra skilijas från praktiskt-tilläcpande specialskolor) d: må eljest vara så förträffligt inrättade och styr ide som heldst, hafva likväl vissa oafvisliga brister dull följe af deras egen natur. Gossen bildas der för en viss enstaka lefnadsgren, innan ännu jbans urskiljning och ålder mognat för ett sådant val. Deraf händer att cm han framdele flianer sig mera fallen för en annan, han är ftvungen att antingen mot sin fallenhet och vilj: I fortsätta den en gång beträdda lefnadsbanan, i(der ham i alla fail blir mindre duglig, utom det ait hen är oandvändbar för hvarje annan) feller ock att vända sig åt ett nytt håll, sedan han otacksamt användt sina bästa läroår. VWVidare har gossen3 tidiga afsöndring från den gei nensamma undervisningen ofta den menligz följden, a!t alstra hos honom en viss ensid:gbet och fördom i strid med allmänt medborgerlig anda. Slutligen kosta dessa specialskoFlor, besökta af ett färre antil lärjungar, staten fjemförelssvis långt mer2, än de allmännas, och H tälla sig dessutom i vägen för en grundsattsjenlig och genomgripande organisation af det Jallmänna undervisningsräsendet. KE För att ej behöfva predestinera gossens lefnadsväg, bör derföre den första undervisninigen endast omfatta de för alla lefnadsväga fsruodläggande och själsutvecklande ämnen; den åbör innefatta förberedelsen för hvarje högre ddildning. Denna allmänt förbereiande undervisning bör tunna vara fulländad, vid den åljer (42 till 45 år), då gossens anlag, väckte af det redan inhemiade, åtmisstone hunnit utf veckla sig till en af de tvsane hufvudrigtniräsar, i hvilka ej biott menniskonaturen, utan äf ven den borgerliga inrätiningen sjelfmant liksom delar lifvet. Efter den allmänna förberedelzen och vid denna ålder bör undervisninägen derför dela sig i tvenne jombreddgåsnde lijaier, i en teoretisk-humanistisk och i en prakI tisk-realistisk. Den förra linien har sitt orgar i våra vanliga skolors öfre klasser, synnerligast jgymnasiern:; den sednare åter, ehuru sj minJiro viglig, har i våra läroverk så godt som Hiniet, Andra Artikeln. Plan till organisationen af ut Real-symnasii um i Upsala. Öaskande att efter förmåga afbjelpa detta behof och att dymedelst i någon mån gagna fidernes!and:tt, dhafra undertecknade beslutat, att, i sammanhang ned och ti!l fylnad af det här sedan 42 år befint I iga Lyceum, som egentligen afser den teoretiskthumanistiska linien, inrätta ett läroverk för der I andra, eller praktiskt-realistiska linien, hyfiket !ä roverk men lämpligast kunde kalla Real-gymnasium. Detta real-gymnasium bör å ena sidan hvarsen förvexlas med den lägre elementar-undervisi niogen, som måste föregå, ej heller å andra sidar 5 ned någon slags tillämpningsskola, som måste eferföljs; utan dess ändamål ligger midt emellan båda. Det skall nemligen meddela sådana kunskaper, som hvar och en bör äga för att kunna göra anspråk på att vara en i allmänhet praktiskt bildad menniska och medborgare, och som tillika tjenar utt grundligt förbereda till inträde i hvilken med dorgerlig befattning, som helst, med undantag af den s. k. lärda väger; det är således ämnadt för slifvande t. ex. bergsmän, bruksidkare, landtbrucare, militärer, fabrikanter, landtmätare, mekanici, formaceuter, för sådane embetsmän som ej behöfa egentligt klassisk bildning m. fl. Vår afsigt är, itt ynglingarne, sedan de genomgått läroinrättninsen, dels må kunna taga den för mångens bestämmelse erfordeliga studentexamen, dels ingå i, mot ser