Aftonbladet – 18 januari 1840, sida 2

sträånden OCh Lavallce på UC GRUT, Sa PRY VISS Fan sannolikhet den tyranniske och blodtörstige Rosas släppa sin vrede lös emot Fransyska befolk: ingen i Buenos Ayres. I denna stad skall den största förbittring herrska emot Fransmännen; man hotar dem hvar de visa sig, begabbar dem, kallar dem röfvare, tjufvar, trashankar, Ludvig Filips slaf jä var, och på alla knutar läser man plakater med luttropet: Död åt Fransmännen! o. s. Y, — — — i Lyckliga följder af Negrernes emancipation ! i Engelska Vestindien. I I Sheffield hölls nyligen en offentlig sammanjikomst, hvari en Hr Joseph Sturge höll ett jätal, som meddelade ganska vigtiga och intresjjsaata upplysningar om de verkningar, slafveriets fafskaffande haft på de Engelska kolonierna i Vestindien, m. m. Visserligen hade, enligt taSlarens åsigt, denma emancipation ledt derhön, att vinsten af sockertillverkningen minskats med ji 10 procent; men detta factum fann han mera fgrundadt i slafvarnes dåliga bebandling, än i någon annan orsak. På de ställen, der Negrerna blifvit väl behandlade, hade sockerskörden igifvit sin vanliga medel-afkastning fullt ut. Eit bevis på Negrernas förbättrade belägenhet fann j baa i den omständigheten, att priserna på beI klädnads-artiklar och andra i kolonierna införda varor stigit, sedan slafveriets afskaffande. IiDe förhoppningar, som Negrernas vänner gjoride sig, i afseende på sedligheten och idogheistens tilltagande, hade blifvit fullkomligt rättlåfärdigade. Den så ofia upprepade profetian, ifatt Negrerna, sedan de blifvit fria, skulle tiga ifhämnd för den orätt, de lidit under det de voro slafvar, har icke gått i fullbordan. På Åamaica och andra öar, der det fiones mycken a ffruktbar, ouppodlad jord, hade man påstått, att ide frivordne Negrerna skulle begifva sig till låbergstrakterna och der sätta sig ned på ödeland; men äfven detta har icke inträffe , utan tvertom hafva flera Negrer, som under slsfveritidea rymt till bergen, nyligen återvändt derläifrån och öfvergatt till ett arbetsamt lefnadsIsätt. Enligt intygande, som blifvit bekräftade af förra guvernören på Jamaica, Sir Lionel Smith, söka de fria Negrerne att på ärligt och Iåoafhängigt sätt förtjena sitt bröd. Serdeles glädjande är, enligt Hr Sturgers uppgift, det nit, som några i Afrika och i kolonierna födde Negrer visat, att begifva sig till Afrika, för att der verka såsom missionärer bland sina bröder. Då man föreställde dem den fara, de kunde löpa, att ännu en gång råka i slafveri, svarade de, att de äfven skulle undersasta sig detta, om det vore Guds vilja och de kunde blifva verktyg för evangelii utbredande i Afrika. Hr Sturge anmärkte, att de Fransyska kommissarier, som på deras regerings befallning rest i de Brittiska kolonierna, för att taga kännedom om de följder, Neger-emancipationen haft, varit mycket tillfredsställda med hvad de sett, och att afskaffandet af slafveriet i de Fransyska kolonierna icke mera skulle möta några motsägelser (2). I afseende på Förenta Staterna anmärkte talaren, att slafvarnes antal der utgjorde 2,800,000, men att vännerna af slafveriets afskaffande icke tröttnade i sina ansträngningar. I Förenta Staterna funnos 4600 för eningar, som arbetade emot slafveriet, stöd1a på grundsatsen af dess fullkomliga afskaffande, och dessa föreningar räknade mer än 100,000 ledamöter. I skarpa ordalag yttrade sig talaren öfver Texas, som han påstod, hafva lösslitit sig från Mexiko, emedan slafveriet der blifvit afskaffadt, och nu bildade en stor marknad för de amerikanska slafhandiarne. I Brasilien och på Cuba funnos väl ännu minga slafvar, men ipå nyssnämnde ö hade en förändring i allmänna tänsesättet börjat, och bland de aktade samhällsklasserne ansåg man slafhandeln för vanärande. I afseende på denna trafik i allmänlfhet anmärkte talaren, att densamma på ett förfårligt sätt tilltagit sedan år 4807, oaktadt (Storbritanoten användt 20 millioner L. SterHing för dess utrotande. Enligt hans tanka, togo inga brittiske undersåtare del i denra IEtrafik; dock kunde man ej neka, att StorbriIitannien Jemnat många af de varor, som erfordrats för slafbandelns bedrifvande, såsom t. ex, att årligen en mängd bomullsvaror utskeppas till Cuba, hvilka slafhandlarne sedermera föra till afrikanska kusten, och från Liverpool jihade innevarande år (4839) 46,000 fat krut iblifvit utskeppade, hvilka varit bestämda till fAfrika, för att begagnas i de invertes krig, hvilka förse slafbandlarne med deras offer. Den mayligen stiftade föreningen emot slafverin, yt:rade till slut Hr Sturge, vore byggd på den äfvertygelsen, att alla bemödanden emot slaf nandelin voro overksamma, så länge slafveriet annes, och att afskaffandet af slafhandeln och Hslafveriet blott kunde tillvägabringas genom mo) saliska, religiösa och fredliga medel. Föreninsen ämnar att i Juni detta år hålla en stor sammankomst i London, dit man väntar personer från alla länder i Europa. STOCKHOLM den 18 Januari. Män: her .0v. w MM KaAanunoen till H Fr HH