Aftonbladet – 18 januari 1840, sida 1

Article Image
Rn EN I klippa rest sig ur hafvet. Vid jordstötara I hördes starkt underjordiskt buller. q ORIENTEN. I Det försäkras nu från Konstantinopel, att de (bekante hattischerifea af den 3 November, ge nom hvilken Turkiet fått ett nytt slags karta likvisst utan all annan garanti än att Sutar I besvurit den, legat färdig i handskrift af Sul. tan M-hmud då hans son emottog regeringer efter borom, och att denna hattischerif sålede: egentligen är att anse såsom Mahmuds politiska testamente till sin efterträdare. Redschid Pas. cha, som, innsn han afgick på ambassaden till Englaz:d och Frankrike, utgjorde egeniliga själen i Mohmuds konselj, lärer dock vara den, som har största andelen i den nya legens tillkomst. Förre Turliste ministern i Perlin, Kiamil Pascha, hade blifvit afskickad till Alexandria, för att meddela vieckonungen de nya hattischerifen, till izkt:2gande ir om delärder, ban styrer. Förmodligen kysser Mehemed Ali det storherrliga plakatet och försäkrar om sin underdåniga lydnad — och dervid stenrar allt sammans. Fransyske ambassadörens i Konstantinopel inflytande skall vara alldeles tillintetgjordt, seden Turksrne nu fullständigt kommit under fund med det dubbla spel, Fransyska kabinettet spe lat både i frågan om Capulan Pasches företag att öfverlemna flottan i Mehemed Alis händer, och i urderhardlingarne i sllmänbet rörande de Orientaliska angelägenhetern2. Mehemed Ali, som nu, sedan Fransyska och! Engelska flottorna gått i vinterbamn, tror sig ej hafva något att befara, åtminstone före vårep, visar sig lika styfsint och omedgörlig som förut. Enligt uppgift i ett bref från Alexandria af den 7 dennes, vill hin icke alls höra; talss om någon öfverenskommelse, i hvitken vore fråga om, att han i ringaste måtto skulle frångå någon ef sina fordringar. Detta har hanå yttrat såväl till de främmande konsulerne, som! till hvar och en annan, med hvitiken han inlåtit sig i politiska samtal, RYSSLAND. Enligt bref från Odessa af den 44 December, hade man der fått den underrättelse, att en korpsi af 42,000 man infanteri, 24 kanoner och 8000 Porka kossaker, under befäl af en general Orlow, blifvit detachered ifrån Tiflis, för att tjena såsom reserv till den armåfördelning, som under general Perowsky tågar emot Chicwya. Kavalleriet skullel marschera längs kusten af Kaspiska hafvet, menf infenteriet och artilleriet inskeppas till Tarkeley.) hvarest hela expeditionen skulle förena sig med Perowskys korps. — Tyenne divisioner infanteri frår Kaluga ock Saratow hade blifvit beordrade till Se-k bostopol, för att derifrån på 60 hendelsfartyg transporteras till östra kus!en af Svaita hafvet. Sista veckan af gamla året var kölden så stork i S:t Petersburg, att 35 personer fröso ibjel. Flere eldsvådor utbrusto under samma tid, genom oför-1 sigtig och öfverdrifven eldning. Nästan alla gväfdes dock i början. ITALIEN. Natten emellan den 5 och 6 December dref en stark storm vattnet så högt upp vid Venedig, att staden, öarna Estuario och Chiozza samt landet, flera mil från kusten, öfversvämmades och led sto: skada. Man känner i manneminne icke så hög lcd i dessa trakter. Vettnet stod 43 fot öfver sir vanliga böjd. Flera menniskor omkommo. Ett skydrag, som inträffade samtidigt med öfversvämningen, ryckte upp träd, kullkastade hus, och ökade ännu mera nattens fasa. SYDAMERIKA. Med ett fartyg från Montevideo, som ankommit! till Havre, hafva underrättelser erhållits från Plataloden, hvilka väl icke äro af senate datum än de förut meddelta, men lemna en utförligare beskrifning på sakernas ställning derstädes. Sedan bemedlingsförsöken af Amerikanske kommodoren Ni cholson, emellan Fransmännen och Rofas i Buenos Ayres, misslyckats, hade man velat gripa til kraftigare åtgärder och önskat förstärkningar för lottan från Frankrike; men de båda fransyske konsulerne, Martigny ech Baradere, afrådde der-F från, i hopp att någon motpresident snart skulle ipplräda någorstädes i landet, och störta Rosas. Såsom bekant är, utbröt också verkligen snert ev? ippror, och chefen för insurgenterne, general Laalle, marcherade emot Buenos Ayres, sedan han id Martin Garcias sammanrafsat så många trup jer, att han kunde angripa Rosas i hans högqvar er. Enligt de senaste underrättelserna var har ock ännu i Corrientes, alltså ganska lånet fån ufvudstaden. Vid samma tid utbröt på andr: tranden af Platefioden en insurrektion emo uvernören i Montevideo, under genera!arne 24 ch Acbague, för att angripa Fructuoso Rivara i ans hufvudstod. Då denne senare togit parti för ransmännen mot Rosas, så skickade denne några! jelptruppar till de båda upproriske generelerne, ch detta förenledde, såsom redan är bekant, ami. al. Leblano att jåta landsätta 300 Fransmän fö, j it försvara Montevideo, under det Riveza med såna upper tågade emot insurgenterne. På detta är otas både Montevideo och Buenes Ayres liktidigt (NM f fiendtliga anfall. Blir Montevideo intaget, sålie cfarer man naturligtvis det värsta för de der bo kl ite Frensmän: men skulla Ricarn. sn om

18 januari 1840, sida 1

Thumbnail