Aftonbladet – 15 januari 1840, sida 3

BLANDADE ÄMNENsS Hertigen af Bordeaux i Rom. Ett bref från nämnde stad af den 3 December innehåller nedanstående berättelse som viSar, att den gamla legitima stammen ännu icIke uppgifvit sina förhoppningar och planer, och Jatt hona söker förbereda dessa senare på alla I möjliga sätt, samt till en början derigenom, att hon utsänder sin pretendent, att personligen inIgilva intresse och väcka uppseende. Brefvet lyder sålunda. ) cAltsedan Hertigens af Bordeaux ankomst hit, har hans lilla hof gjort alla slags ansträngningar att väcka uppmärksamhet och bemödar sig ganska nitiskt att öka dess sälskapskrets, om än med rinjga framgång. Två eller tre Ryssar och Preussare samt några få Engelsmän, personligt bekante med Hertiginnan af Gontaut, äro de enda eröfringar, man ännu förmårt göra. Romerska adeln och de förnäma främmande resande hålla sig på afstånd, jafskräckta från det ledsamma i en sträng etikett, junder det diplomatiska korpsen, med undantag af Neapolitanska ministern, äfvensom de Påfliga aukItoriteterna, kardinalerne och prelaterne, af andra skäl undandraga sig alla bjudningar till palatset Conti. Hade Hertigen bibehållit det incognito, hvaruuder han hitkom, så skulle hans vistande här blifvit vida angenåmare och hans sällskapskrets vida större. Men det lilla partiets ändamål är icke att roa H. K. Höghet; utan att ingifva intresI se, låta tala om sigoch gifva sig ett anseende och en I vigt, hvarpå det i sielfva verket har Intet anspråk. lagenting skulle bättre befordra dess afsigt, än ett besök af Franska sändebudet eller något allvar)samt steg af Påfliga regeringen; men i dessa beräkningar bör man likväl hoppas, att det skall bedraga sig. — Den unge prinsen har ett vackert, anlgenämt yttre, ett fint sätt alt vara, samt takt och känsla i sin konversation. Hvarje Söndag håller ) han cercle och stundom äfven midt i veckan, hvartill inbjudningar göras åt de Franske Carlisterne och stundom äfven åt härvarande Engelska familjerne Shrewsbury, Walpele, Beverley, Percy, m. fl. utan afseende på partier. För icke längesedan bevistade prinsen en musikalisk soire hos fru Javuska, en Polsk dam, och en soirge dansante bos fru von Egloffstein, en Preusiska, i hvilka båda hus den mindre delen af diplomatiska korpsen ej drog i betänkande att sammanträffa med honom, och troligen skulle äfven de öfrige, Franska Sändebudet måhända undantaget, icke heller tveka att eljest umgås med honom, vore det icke för den öfverdrifna etikett, hvarvid den lilla skara, som omger honom, envist fasthänger. Konstoch Teater-notiser. Såsom en kuriositet mom den dramatiska konsten, förtjenar nämnas, att man nu åter för scenen börjat bearbeta bibliska ämnen, hvilka, som man vet, voro de som först uppsattes på skådebanan. Den kyska Susanna har således blifvit tagen till ämne för en opera af samma namn ,utaf Carmouche och Courcy, med musiken af Monpou. Denna pjes, yttrar en resensent, cenkelt och skickligt sammansatt, har lyckats fullkomligt. För sin framgång har den att tacka författarnes takt, musikalisk skönhet och en praktfull uppsättning. Er kort expese af stycket är äfven bifogad. I första akten hålla Susannas tjenarinror bön. De begge gubbarne Achab och Zedechias aplända och försöka att förföra henne; men hon afvisar deras brottsliga försök. De aflägsna sig under hotelser att vinna hennes kärlek eller bämnas. En kaldeisk herde ankommer nu med nyheter från hennes make som är landsförvist. Andra akten föreställer Susanna i badet der hon öfverraskas af de begge gubbarna; hon vill fly, men då hon deruti hindras kailar hon till sitt bistånd Daniel, som gömt sig för att bevaka dem. Nu anklaga gubbarne Susanna såsom äktenskapsbryterska och Daniel såsom hennes medbrottslige. Tredje akten föreställer Daniel i fängelse. En himmelsk sjn tryggar honom om hans framtid Zedechias kommer och försöker förleda Daniel till falskt vittBesbörd, hvilken proposition denne likväl med afsky visar tillbaka, och Zedechias förkunnar honom att han skall dö ifängelse, innan han kommer inför tribunalet. Fjerde akten visar oss rådet, inför hvilket Susanna blifvit dömd till döden. Daniel framföres och anklegas af de begge gubbarne såsom hennes älskare, men upplyser att han endast framfört ett bud ifrån hennes man, som blifvit benådad af Kung Nebukadnesar. Nu upptages Daniel i rådet och uppträder såsom Achabs och Zedechias anklagare. Dessa råka under förhöret i tvetalan och på detta sätt blir sanniagen uppdagad. Susanna är räddad och gubbarne blifva skickade i landsflykt. — En ny opera, Ines de Castro, i 3 akter, musiken af Persiani, har blifvit gifven på stora operan. Ämnet är hemtadt från historien. Musiken beskrifves såsom svag på somliga ställen skön på andra, men i allmänhet något långtrådig