Aftonbladet – 14 januari 1840, sida 1

STOCKHOLM den 14 Januari. Dagens utländska poster medförde tidningar från Paris af den 4 och från Hamburg af den 7 dennes. Fiin London och Konstantinopel hafva de inga underrättelser af yngre datum än den sednaste snällpostens. FRANKRIKE. Moniteuren är uppfylld med de serskilda korpsernas lyckönskmngstal till Konungen på Nyårsdagen, jemte svarem derå. Båda äro sig skäligen lika, kanske endast med den skilnad, att man i Ludvig Filips denna gång hörde några läror och förmaningar. Sålumda tillstyrker kan deputeradekammaren enighet, sägande, att den borde vara grundad dicke på förut ingångna förbindelser, utan på er öfvertygelse, på er personliga sjelfständighet och på samvetsgrannbeten i edra vota.n Den af finansministern utlofvade räntenedsättringen lärer icke vara enlig med åtskilliga hans koliegers och serskildt icke med hofvets önskningar, hvarföre också Journal des Debats innehåller en artikel, isyftande att visa, det en sådan operation icke nu hade konjunkturen för sig, när kriget i Afrika och flottans underhållande i Orienten, samt på andra ställen, erfordrade betydliga kontanta summor. I anledning bäraf talade men någon tid om en förändring i kabinettet, hvarifrån Herrar Passy, Teste, Villemain och Schneider skulle afgå; men detta rykte har åter snart förstummats, genom dessa personers bestämda förnekande. deraf. Endast om Schneider bibehåller det sig, cch man tror, att han skall komma att utbyta portföljen mot ett befäl i Afrika. Erkebiskopen: af Paris, Grefve Quelen, afled den 34 December i klostret Sacre coeur, 64 år gammal. Ett af oppositionsbladen, som anmäler hans dödsfali, kallar honom en af Julirevolutionens äldste och inflytelserikaste fiender. Han tillhörde en bland Frankrikes förnämsta adliga familjer, och upphöjdes år 18924 till den värdighet, han till sin död beklädde. Den 2 Januari kl. 4 om morgorer förkunnade klockornas dån likets flyttning från klostret till kathedralkyrkan, der det skall stå till omkring den 420. Redan kl. 6 fyllde mer än 300 vagnar gatorna omkring klostret. De förnämsta damerna i förstaden St. Germain skyndade, att med sina ringar och amdra dyrbarheter vidröra Iden aflidnes hufvud, hvarigenom dessa saker undfå egenskapen af heliga reliker. Så stark är tron bland de högre kretsarne inom denna klaes, som, lik sin förebild, den gamla Bour.bonska linien, ingenting lärt öeh ingenting glömt. SPANIEN. Vi omtalade i bladet för den 8 dennes Esa sekreterares Herr Linangess i några Franska tidningar införda bref, hvari han tadlar åtskilliga af ministrarnes ätgärder och huru desse tagit det så illa, att de ärnade resigrera, i fall Espartero icke antingen förnekande denna skrifvelse eller gaf sin sekreterare afsked. Regentinrnan sjelf, äfvensom flere ministrar och Esparteros egen Fru hafva skrifvit honom till att härtill uppmana honom, men hafva ej kunnat öfvertala honom. Hans svar skall hafva varit ungefär af följande innehåll: Jag tillhör landet, icke ett parti; jag vill förblifva främmande för alla tvister, äfvensom för alla regeringens åtgärder och endast använda den mig anförtrodda makt för att kämpa mot nationens fiender. Beskyld för att hafva tillstyrkt Cortess upplösning och de många afsättningar, som åtföljt denna akt, har jag måst vederlägga dessa uppgifter och rättfärdiga mig. Hade man sagt om mig, att jag tadlat ministrarnes uppmaning rörande de nya valen samt att jag vore deras motståndares anhängare, så skulle jag likaledes bafva protesterat, ty jag vill endast förblifva trogen min ställnings pligter, d. v. s. våga mitt lif mot hvar och en, för att försvara Isabellas tbron, dess moders regentskap och 4837 års konstitution., Man får nu se hvad ministrarne i anledning häraf komma att göra. Franska tidningar påstå, att en af Cabreras adjutanter nyligen kommit till Frankrike, fått fara till Bourges, hafva konferenser med Don Carlos och sedan fortsätta resan till Turin, kanhända för att underhandla om nya subsidier, utan att de Franska auktoriteterna hindrat sådant. — Zariategui, en af Don Carlos förnämste generaler, som sökte fortsätta det inbördes kriget, ännu efter traktaten i Bergara, har amländt till Paris. i Cabrera skall ligga alfvarsamt sjuk. Christinska trupperna lära ha bemägtigat sig fästet Chulilla i Valencien. ENGLAND. Enligt ett parlamentsbeslut skall ifrån och med början af detta år ingen af fångarna på korrektionsbuset i grefskapet Middlesex användas såsom fångvaktare, uppsyningsmän eller barnlärare. Vid öfverslaget af de i följd af detta förfogande nödiga förändringar visade sig, att blott för detta enda fängelse erfordras 36