Aftonbladet – 11 januari 1840, sida 1

DANMARE. Tonen i pressen börjar nu visa, att den återkommit från de illusioner, äfven den synes bafva gjort sig om den nya monarkens konstitutioneila tänkesätt. Den hyser dock godt hopp om en lycklig utgång på den stora grundlagsfrågen, hvilken blifvit väckt och fattat rot i sinnena på ett sätt, som gör det omöjligt att densamma åter skulle kunna förfalla. Då konungen icke vill taga initiativet, boppas man att proviccialständerna skola göra det, stödda på folket. Köpenhamnsposten har, efter Lunds Veckoblad, infört Tegners yttrande ijubel-talet 4847 Om tiden, kontrasteradt med hans senare fanatiska utgjutelser emöt densamma, och tillägger ganska betydelsefullt: Det är grymt att på detta sätt blifva slagen meå sina egna antecedenser. — Tillämpningen i Danmark är icke svår; den gör sig temmeligen sjelf. En kunglig förordning har nu utkommit om iaskränkniog i gratialväsendet, hvilket i Konung Fredrik YVEs tid lärer varit drufvet alldeles till ytterlighet. Ea bestämd summa kommer att hvarje år anvisas till gratialer, och får icke öfverskridas. Denna: summa skall efterkand nedsättas. Kollegierne få ej, såsom bittills skett; bevilja gratialer, och alla de, som blifvit beviljade under loppet af de sista trenne åren, komma att underkastas revision. En egen byrå för detta ärende bar blifvit inrättad, och ställd under Konungens handsekreterare Etutsrådet Adlers direktion. . TYSKLAND. Konung Ernst och Schele fundera starkt på att kunpa förmå de korporationer, som icke valt fullmäktige till de etter 4849 års patent sammankallade ständerne, att nu utse dylika, på det att åtminstons så många representanter måtte kunna skrapas tillsamman, att det nya koönstitutionsförslaget kan komma under diskussion. Bland de städer, som vägrat välja representanter är äfvån Göttiogen.: Nu bar denna stad lidit mycket genom den: minskade freqvensen af studerande, sedan våldsamheterna emot både lärare och lärjungar skrämt ynglingarne derifrån. Detta hoppades man skulle hafva spikt borgerskapet, och räknade med visshet på att förmå Göttingen till representant-val. Konungen sjelf täcktes till och med förflytta sin dyrbara person från hufvudstaden till Rotenkirehsn, i grannskopet af Göttingen, för att der mottaga något underdånigt uttryck af Göttingens förtjusning öfver hans landsfaderlighet. Staden svarade på alla inviter att utse representant, på det sättet, att hon till den 1ediga platsen af borgerskapets föreståndare valde en Hr Wehner, bekant såsom en af de modigaste och mest uppoffrande försvararne af 4833 års grundlag! Man tror icke att någon enda korporation af dem, som hittills vägrat välja, frångår denna föresats utan; det heter tvertom. att alla de städer och korporationer, som protesterat emot grundlegens upphäfvande, ämne med nya besvär vända sig till förbundsförsaralingen i Frankfurt. De nyligen hemförlofvade ständerna i Braunschweig hafva enhälligt beslutit, att hos Hertigen begära upplysningar om det skiek, hvari Hannoverska grundlagsfrågan befinner sig i Frankfurt, emedan de anse sjelfva det Tyska förbundets existens och 56 artikeln i Wienska slutakten, således förbundets grundlag, på det högsta hotade genom den tydning, regeringen i Hannover gifvit åt förbundsförsamlingens beslut af den 40 sistl. September i förutnämndae srundlagsfråga. Afven i Cassel är sympathian liflig för der konstitutionella saken i Hannover: Kammaren hade för afsigt att redan i sitt svar på throntalet låta infiyta något yttrande i detta äfseende, hvilket blott förekoms derigenom, att en af ministrarne förkarade att regenten, i sådan händelse, icke skulle emottaga adressen. Mån väntar detta oaktadt likaväl en bestämd opinions-yttring af stärderna i denna sak. Konungen af Bäjern har nu änteligen i så måtto upphäft det beryktade plakatet om allmän knäböjning, både af protestanter och katholiker, för hostian, att de soldater, som äro protestanter, slippa göra tjenst de högtidsdagar, då dylika knäfall komma i fråga. I Darmstadt synes bofvet vara i största förlägenhet öfver Ryske storfurstens uteblifvande. Först var hans besök snnonseradt till medlet af December, så till nyäret, och on säges att ban ej kommer förrän i slutet af Februari, eller början af Mars. Detta frieri tyckes stå i vida fältet. Från Petersburg höres aldrig att ord mera om någon utrikes resa för storfursten. STOCKHOLM der 11 Januari. — Tillförordnade Statssekreteraren för emlanaiactikärvandarvr IA Mr oo mA