Aftonbladet – 10 januari 1840, sida 3

hd ER FEBR Uv MIR VI RT UBREUE TRI ve Kummelnäs den 9 Januari 4840. Mor Sjögren. Förestånderska öfver Kummelnäs ladugård. RÄTTEGÅNGSOCH FO!1IS-SAKER. — Till fuliföljande af relatiogen rörsnde den bek:ntia Stadshus-affären, sommaren 1838, och ransakniagen deröfver, asse vi oss böra meddela det svar, Boktryckerikonstförvar dt:n Blanxius — den ende, som npuwera flinves tagen för hufvudet, icke för denna sffår, men i saamanhing dermed — auafgilvit till Siottsrätten, uppå Hr färadsböfdingen HH ffstedts yrkande, ali han måtte gå värjemålses, i snlednng af deu repport, poliseppsyningsmannen Stolpe mot honom afgifvit. När man nu 2f denna förklaring erinras, att Stolpes rapport icke ens iunefattat någon beskyllning att Blanxius varit på stället, der uppträdet timade och skrdan med fögsterinslagningen skedde, eller att han deltagit i stenkastningen, utan endast på eu uflägse ställe derifrån skall ropat och fört oljud; bär man vidare sammanligger detta med des omständigbeten, att trenue så aktningsvärde personers vilnesmål, som Hr Krigsräådet Booss, Pusmäöstaren Utterböcks och Advoka fiskslen Rumsrs, a gående den karleuw, som kom framför ledet vch. biel skjuten, icke ledt tul nigot yrkande al närmare undersökning eller konfroctatior, fastän detta vituesmål i en hufvudpunkt rakt emuvtsäger truppernas; så återstår efter det besynnerliga sammertröffandet, alt jemväl alla ve de sjömän, som verit antastade för delalighet i sjeifva våldet, Iyckligen komioit undan, alldeies ingenting angående sjelfva bufvudaffiren att döma för Konygi. Slottsrätten. Dotia är natu:ligivis en slump, det förstås! likssom den oms ändigbeten, att ingen af våldsverkarne i öfrigt rskade igenkännas af de 40 närvarande pohsbetjemterna, likasom den märkvärdiga händcelsen, alt backen hela eftermiddagen lemnades utan militär, sedan en sådan ståt deraf med atröljande laddning blifvit utvecklad vid middegstiden m. m. Skulls nu Konstförvandten Biarxius, som säger sig hafva hvisslat ech ropat efter sin hund, på det stalle ett stycka längre 1vån sceven för uppirädet, der Bågra polisbetjenter set och Stolpe säger sig hört honom, derföre blifva sömd efter excessplakatet, och såsom det heter i de garsla författningarna, carbitrabter afstr:ffsd, så kan denne mean härigeznm och eter de hugg ban erhöll i löfmarknaden samica år, nästan anses såsom ett af Försynen utsedt försoningsoffer för hela spektaklet. At allmänheten lemnar imedlertid denna undersöknings resultat en avnan Vigtig upplysning, nemligen, att af alla de rykten, som man i början sökte utsprida, ait detta bullersamima uppträde vore frukten af en tillställning från personer inom presser, en asinuation, för hvars utspridande till eeh med en professur i Upsala lät förlades sig art j skofen Mimer veh litteraturtidnirgen löp: som hbandtlingare, icke erhållit det ri sken af sannolikhet gesom de fiktiska förhållanden, som under tiden blifvit uppdagade. Förklsringen lyder som följer: Till Bongl. Slottsrätten för. Stockholms Siott och ! Att döma ef Hz: Härsdetöfdioken Hoffstedts under den 43 sistlidne December afgifoa och vid sista rättegäpgstillfället med mig kommunicerade memorial, lärer nu ändtligen den i nära halftannat år uttänjda nndersökningen, rörande de namnkunniga händelserna vid Stadshuset bär i Stockholm den 49 Jul!i 4838, vara lyckiigen och väl fulländed. Om jag med något skäl tror mig kunna snmärka, att Hr Häradsböfdingen. vid utförandet af sitt aktorat, låtit komma sig till last en alltför stor tidsutdrägt, hvilken, ehuru måbända gagnelig för vissa, likväl tillskyndat mig såsom anklagad och dertill medellös, hvarjehenda olägenheter; så vill jag derföre ej frånkänna Hr Håradsböfdingen förtjensten af att hafva i sina forskningar ådagalagt den mest utomordentliga grundlighet, den vackraJan opartiskhet och ett i allo prisvärdt bemödande att ur de moln, som hölja den nämnde dagens blodiga händelser, framdraga verkligheten naken och obeslöjed. — Hvem kan väl, utan att instämma i dessa loford, läsa Hr Häradsböfdingens ofvanberörde memorial, deri han lemnar verlden en sammaenfattning af sina upptäckter under målets långvariga bebandling hos Kongl. Slottsrätten. Afden. na korta med gedigna skrift får man veta, att allg hvad den militära ordningsmakten företagit sig vid (ifrågavarande tillfälle, då den, liksom i kamp mo