Aftonbladet – 10 januari 1840, sida 3

må med peaningeböter försonas; pröfvar jag, i förmåga af nyss åberopade lagrumai7 kap. 37 rätlegångsbalken, jemförd med 4 kap. 492 samme balz, sarat 9 kap. 5 YH uisökningsbalken, rättvist döma Häradsböfdingen Hultberg, att för sitt nu åtalade förfaranze varda från utöfningen af polismästaretjensten med thy åtföljande löneförmåner på sex månaders tid skiljd. Bet:äflarde åter des emot polisuppsyningsmänaern Wiitmeijer och Kreiz förda ansvarstalan; så enär, emot deras nekande ej är utredt, att de vid det tillfälle, då Lundberg, efier polisförhöret den 8 September näntkdet år, inställdes uti bustru Caidarina Lindbs:gs bod, vid Hornsgatau, eller unger vandringen til eller if-ån samma bod, på något sätt misshandiat, varda Wutmeijer och K-etz f ån ansvar i denna del befriade; och eburu Wittmeijer och Kretz erkänt sig hafva, dels den 7 i nys3berörde månad, låt inom Stadshuset prygla Caristan, Berglund och Lundberg, dels nästpåföljda dag dersiädes ytter ligare tilldelar Luadberg prygel, af den anledsing, att desse yoglinger inför Öfverståtbåliareembetet förneåat sig hafva begått olofliat villgrepp; likväl och som, vid jemförelsa af bemälde yngingars uppgifter, Wittmeijer och Kretz samt viliföro dagde Polismässaren, Hå adsböfdingen Hultbergs förklaringar, äfvensom Mere i målet ia!upna omstän igheter, ostridigt är, att Wiutmesijers och Kreizs be örde åtgärde varit sf dem vidtagae endast till åiydnsad af tillförordnade Polismästarens under sådane förhållanden å embsatuts värnar dem gifne befallningar; ait Witsneijer och Kretz, som genom insiruktisn och tjeastsed varit förpligtade, att ej eftersärta, bvad sf deras förmsn i hvarje mål biifsit anbefaldt, icke skäligen kuna anses hafva funnit, der samma åtgä der varit lagstridiga, deldst Wiumeijer och K.etz dgervid tillvägegått med den öppen et, att priglingen vid det ena tillfälles blifvit i flara pe:soners närvaro af en för sådant ändamål från vakten vid Rådbuset tillkal lad cerson verkställd; atliså finner jag, för min del, Wittmeijer oca K-etz ej eller i öfrigt kunna i detta mål ansver ådömas. — Det öfriga af Assesso:ens yttrande rö:de blot ersätllningsfrågan, om hvilken redan är berättadt. D H: HofrättsRidet Lönnrot afgaf följands yttrande: aLika med Kongl. Bof ät:ens öfriga ledamöter, hvika redan yttrat sig i det:a mål, anser jag tillförordnade Polismästaren, Haradshöfdinges Hu!t berg vara öfvertygsd at, under utöfnin-en af du honom tills vida:e nådigst arfö tredda Potismästareembete, hafva med öfverträde:sa af lasens besäsuda förbud för Domare elier Konungens Befeallninesbsfvande, att låta någon will bexännelse pinas eiler plågas, sökt at: gesom anbefalld prygling, som jomäl blifvit erks!ätld. tvinga yngliagarne Chris:an, B-:gluad och Lundborg till erkän nade af brotisii,het; men som, i fråga om påfölj den för samma åtgärd, vid bertrsktande af sättet, på hvilket det atalade pinasdet sket, sig förutan, att Härsdshö:dingen Hul:bergs förfirande ej skäll gea kan bärledas ifrån missförstådd tillämpning af stedgavdet uj sista mon entitet sal 37 i 17 Kap. Rä:tegångsbalken, eller att i g ofva brottmål Domareu må försöka med S-arere fängelse ati få sanningen i ljuset, der bindsude tikasi!ser och omständigheter fianas emot den, som är anklagad, enär den anbefslida priglingen icke under någon synpunkt är att bänfösa till bvad som kan förstås med svårare fängels:, samt nsgon så bestaffad bevisnisg, som utrö vilkoret för rättighe en av i berörde andamal sådant fängelse använda, emot bemålda yogingar ej eler förekommit; shkså och o redan vid sikt förbslisnde, efter min tanka, med räntsbegrepp icke är förenligt, att Ha ad böföingen Huitberg, h.ilksp, i hans exensksp aftillföro:dn:d poltsmäsisre, såsom embotspligt, älegat avi äga ksännedvm vm bved i lag ar vordei förbudet, må kun2a få umgäla sin ifrågsrarande öfverträdelse al ofvanpämnae förbud med ringare ansvar äs för enskiid pe:sss, som begår enshbsnda brott, äger rum, sämt äenne åsigt Öfversvssämmer med Kooyl biefret dex 42 Nosembe:; 4807, i hvilket bestämdt förordnas, tt j minaäre Konungens embeisman, äv tjenstemannen, som fö går six i exwbetsar e.der så, ait edsöre derigenom a: bru et, bör derfö e anses svå are, än den enskilda, som sädan förosytelse föröfvar; ty finzer jig fö mir del, likmätigt ofvsnåbderopade lag um, jemfö dt med 20 Kap. 8 SS Micsgersiogsbolsen, sadan dem lyder i Kongt. föro dningen den 20 Januari 1779, samt Dyssberörde Kungl. bef, der skell Hårsdshöfdis gen Buitberg, för hvad bonomw, på säst be:ördt är, till last ligger, jemte det han skiljes från den honom anförtrodda befaitning ait Polismästaretjenster för valsa, undergå et ärs fängeise å täsiniog och dessutozm böta ettbundrade daler sitfver mint dubbel med sextiosex riksdaler trettioivå skillingar banko, eler, i brist af tilgång till samma böter, hällss uti fängelse åita månader utöfver året. I öfriga delar 2f målst förenar jsg mig mod hvad pluraliteten jtirat., — — Oo Oo OO — — XT — Calmar-Bladet beiärvar, att en Kadett, vid namn Hskanseon derstädes aflidit af en Ör: kvlmins. ådraven vid trugernags flyttrang