som gjort sig till riddare för denna sak, men aldrig mäktat fulltyga sin uppgift. Man har eljest länga satt denna koalition i paritet med den stora sjöormen, om hvilken alla tala, men den ingen fullkomligt sett. Den ene bedyrar, att han sett hufvudet, den andre att han sett svansen, den tredj2 att han fått syn på ett par dcöjen, stora som utallerkener; aen när allt kommer omkring, redaicerar sig hela vidundret till ett fiskstim eller att spel af vågorae, således til bara vatten. Så trodde msn älven, att ifrågavarande poliu ska vidunder icze var annat, än någon stor politisk valfisk, som, i brist på annan sysselsättning, och för at göra sig bemärkt, tumlade om iaför pabliken och roade sig med att leka hafsorm. Nu är denna illusion förbi: kvalttio nen existerar, åtminstone 1 erkestiftet och Statstidaingen, och har väckt sådan förskräckelse, att man om den må säga med Hultberg: Hvis njeg kuns havde dette nivn skrefven paa en stern, kunde jeg derved slå en Tyr ibjel. Det tredja, som vil icke uttryckligev, men ändock tysligt nog tillkänvagilves, är den fögs tovala sinnesstämning, som, berr E kehiskupen, till föga heder, lärer råda inom erkestiltet. Saäsom högtidligen f. d. utgifv-ren nemligen förklarat, i sina uppsatser: bvad vill koalirionev,. var den bestämd att drifva en örstucken op position) och dyrsedelst hindra 407:ans användning mot den närvarade rådgifvarepersonaler? D2 som yrka på denna :s användande kunn: således räkna på en kraftig förstärkning frä: erkestif:et och deröfver gläder sig naturligtvis vår goda — Statstidning. Det märkvärdigaste af alltsammans är imed lertid, att Dumkapirlets protokoll är dateradt den 48 Mars år 4839, och det deri åberopade dokumentet d. 43 i samma månad. Det:a beviszr, icke blott aft Uplinds presterskap vait i god tid betänkta på sina rviksdags-vel. utan äfven, att de i sj-ltva ve ket lära baft reda på att vågonting koalitionsaktigt existerat, långt innan Freja och Minerva framkommo dermed, fastän de för omsiag skull sagt, att saken då redan varit omtali i tidnpingarne.