Aftonbladet – 9 januari 1840, sida 1

EN ÅTERBUIGCKPÅ DET FORFLUTNA, MED AFSEENDE PÅ DET TILLKOMMANDE. Artikeln VI. c) STATSUTGITTERNA OCH REDOVISNINGEN, Rikets Ständer hade redan i riksdagsbeslutet år 1810 yttrat följande: : Jemlikt Reg formens 62 och 64 4S och med skyls dist afseende ej mindre på riksstyr:lsens befrianade från olimphiga instränkningar 1 dess dispositionsrätt öfver statsmedlen, än äfven på försäkrandet åt nationen af dessa. medels användande till pröfvade behof och bestämda ändamål, hafva vienhälliet fastställt följande Hufvudtitlar och för hvarje af dem anslagit nedarnämnde summer, attinom Psjelfva trtelnvaf Kouglh Maj:t disponeras — — Dessa hufvudtitlar, som med den förändring, alt militäroch försvarsverken till lands och sjös år 1823 fingo sina anslag åtskilda i tvenne serskilda titlar, anvu utgöra grunden för statsutgiftsregleringen, förutsätta således synbart ett sammanhang med regeringsdetaljerna; och ehuru de imnuebära den bristev, att icke hvarje af dessa Utlar fullkomligt motsvarat en viss förvaltvingsgren, hör. ock denna för anslagen till statsutgifternas bestridande inrättade ordning anses innebära vilkoren för skattemedlens ofverlemvande af nationen till regeringens disposition. Hvarje öofverträdelse af densamma förutsätter en juridisk ansvarighet hos min strar och rådgifvare, och allt, som i fråga om hushållpiugen med statsmedlen afviker ifrån den nytta, som med dessa auslags ordnande åsyftades, måste ådraga dem en moralisk. Rikets Ständer tillkänvuagåfvo äfven, att de atill vinnande af en större ordning och redigahet, så vid sjelfva statsregleringen, som vidieuvisionen af statsverkets förvaltning, antagit. och fastställt Ze grunder för herörde reglering, att för hvarje kollegium, verk eller körps upprätta en serskild ordinarie stat, samt ätt deremot till en så kalad allmän utgiftsstat bänföra alla sådana utgilter, som äro underkastade förändradt skick, och till en allmän indraguivgsstat allt hvad vid timande afgång kan till stutsverket indragas och besparas.n : Rikets Stönder gillade väl den af statsutskottet uttryckta mening, aatt regeringens dispositionsrätt inom hvåtje titel borde, så snart icke summan öfverskreds, vara fri och omskränkt, och aut hvad sem vid de under hvar och en af hufvudtitlarne svarande stater och korpser kan besparas, eller gevom en bättre organisation indragas, således måtte kunna till rikets åbästa Inantingen hlifva en besparing för statskassan eller genom, löneförbättringar tjena till en bättre ärenderpas för valining.n Men detta skeds de under. förutsbttning, ualt ansenliga förbätt ringar och indragningar uti organisationen a embetsmannakorpsen till deras nästa samman komst kunde äga rum, att icke embeten skulle tillskapas för personer, utan allt riktas .derbän, att göra förvaltningen på en gång mera, enkel och mera fullkomlig och) de yttrade sig tro