Aftonbladet – 2 januari 1840, sida 3

Article Image
I I I EX BLANDADE AMNIEN: En drottnings sätt att fria. Uti Londonska tidningen The Sun förekommer följande nätta anekdot om det sätt, på hvilket drottning i Eagland förskaffat sig en fästman. aVår allernådigsta drottning bar, i anseende till sin upphöjda ställning i verlden, på den sedneste tidon befunnit sig i en högt egen förlägenhet. Det blef henne nämligen nödvändigt, att låta prins Albert märka det företräde hon gaf konom framför de andra pretendenterna till hennes hjerta och hand. Detta var ett ömtåligt problem för en ung dam, men drottningen löste det med mycken takt. På en af hofbalerna iakttog Henaes Majestät ett tillfälle att räcka prinsen en blomsterbukett. Vinken gick icke förlorad för den galanta Tysken. Hans ända till kragen knäppta, tätt åtsittande uniform tillät icke att på det varmaste och värdigaste stället förvara den lyckobådande Selam; — men hvad gjorde väl prins Albert? Han uppdrog helt gratiöst sin pennknif. öppnade dermed en liten lucka på fracken, i grannskapet af hjertat, och förvarade der buketten. Men ännu en vink fordrades: prinsen uttryckte sin tacksamhet för det emottagande han rönt i England. Då ställde drottningen till honom en fråga: I fall landet behagade ers höghet, skulle ni väl vara böjd att stanna qvar hos oss? Hvem kan väl gissa till hans böghets svar? En judisk synagogas invigning. Uti Buchbau i Donaukretsen af konungariket Weioirtenberg, har, i slutet af sistlidet år, skettjen högtidlig invigning af en judisk kyrka, försedd med torn och ringklockor i likhet med kristna kyrkor. Detta anmärkes i tidningarna, vara den första på detta sätt utrustade kyrka som judiska församlingen erhållit i alla tyska staterna, äfven der, hvarest de äga alla borgerliga rättigheter. Uti den omförmälda invigningen deltogo också alla civila och militära auktoriteter, och national-gardet och garnisonen paraderade, kanonskott och en hymn uppförd uti tornets kupol af en talrik musikkorps väckte invånarne i staden. I den Israelitiska församlingens procession, som öfverflyttade Torah eller pergamentsrullen som innehåller de fem Moseböcker, beledsagades af Borgmästaren, municipalrådet, det katolska och protestantiska presterskapet, samt deputerade af stadens borgerskap och handtverkskorpser, eskorserade af kavalleridetachementer. Ett inaugurationstal hölis af Rabbinen D:r Block. Om afionen voro flere offentliga och enskilda hus illuminerade. Denna berättelse som vi hemtat ur Journal des Debats der den finnes mera utförlig, synes visa, att li Wärtenberg råder mycken tolerans och religionsfrihet. — Ny reform i Turkiet. Från Konstantinopel skrifves i början af November: aDen unge Sultanen Abdul Medschid, som fortfar att träda i sin faders fotspår och adopterat det af honom införda reformsystemet, har för afsigt att utfärda ännu en hattischeriff, för att försäkra de Turkiska, Armenianska, Grekiska och Israelititiska qvinnorna i hans länder fri och rättighet att kläda sig på Europeiskt sätt: detta kejserliga dekret kommer att utfärdas mot slutet af Ramadan. cMan kan icke göra sig ett begrepp om den glädje, som denna nyhet förorsakat inom seraljen och öfver hufvud tagit bland det vackra muselmanska könet i hufvudstaden, som redan länge suckat efter en förändring i kostymen, mera fördelaktig för deras behag, än den smaklösa feredgan och den obeqväma Yachemacken. — Såsom säkert berättas att Sultanen gifvit efter för sin systers, prinsessan Mihimahs begär, att se Europa och tillåtit henne att göra em resa till England, för att bevista drottning Victorias förmälning hvarefter prinsessan kommer att se sig fomkringipå Kontinenten. Man är redan sysselsatt med förberedelserna till hennes resa. Ångfartyget Rose mousse skall föra henne från Konstantinopel till London, samt derifrån till Neapel, hvarefter prinsessan kommer att göra en utflykt till Schweitz för att der tillbringa sommaren. : — Omkring medlet af Dec. månad ffångades en fisk af ovanligt slag nära Havre, på franska kusten. Efter all förmodan lärer det varit en s. k. hafsvarg, men dess tigerfläckiga bud gaf någon anledning att benämna den hafstiger. Den

2 januari 1840, sida 3

Thumbnail