Aftonbladet – 28 december 1839, sida 1

Article Image
(om det kartistiska bladets konfiskation, upplyste nu, att detta alldeles icke skett i fö:jd deraf, att ministeren förmente sig äga pögen rätt till indragning af tidningar, utan att V:ndieator blifvit konoskersd i kraft af det parlaj Sensbeslut, som förbjöd ostämplade publikativner, till hvilken klass Vindicator hörde. Detta gemensamma nit hos alla partier för precscus oberoende af annat än lag, påminner vm Shuridans bekanta yttrande en gång i Underhusct, och hvilket der möttes af stormande birall: aLit konungen vara orättrådig och ovärdig, Öiverhuset såldt och Underbuset fait, men go mig en fri och oförkränkt press — ouch jag krossar dem ailal I Ett Toryblad vill veta, att Konungen och Drettningen af Hannover skulle vara att förvänta till England i början af Februsri, för att bivista Drottuing Victorias förmälning. Amiral Cockburn säges komma att i Febru2ri aflösa amiral Stoptord i befälet öfver ockaderna i Medelhafvet. TYSKLAND I Förhundsförsamlingen i Frsnkfurt syssolsitter Isig som bäst med en ny lag för den periodiska I pressen, bvilken kommer att gilla för ala TyIska stater, och förmodas blifva puhlicered rejden i början af nästa ar. I lång til påstås de Frankfurtske diplomaterne hafva arbutat på denna khefie att läsga i pressens nun. icnan det ändiligen lyckats dem att få bono sådan de behöfve, för att qväfva den politis:u tinkeI yttringen och förvandla pressen i Tyskiend till en arökgubbs-press. I Den berömde botanikern professor Jaguin Jefisd d. 9 dennes i Wien. ITALIEN. Korupgen af Neapel har skickat en chevaHer Versace till London, såsom det förmodas, för att stifta förlikning emellan H. M. och bons broder, Prinsen af Capua. Konungen lärer ani visat en summa af 40.000 dukater till beialande af prinsens skulder, och titel af bortiginna Af Vilalta har blifvit erbjuden heus gemål, den sköna Penelops Smith. För riyon tid sedan bar denna prinsessa öfvergått ti! katbolska religionen, hvilket torde i sin mån bidraga att lätta det arangement, som är i fråga för prinsens återvändande till Neapel. Biskopen i Meodens bar utgilvit ett herdas bref i anledning af nigra öfversvämriniut, förorsakade sl vattnets stigande i Pollode;. Orsaken till detta naturfenonien ligger, ent Jen vördige fadrens förmenande i — Gulli: system och i pressen! Derna Guds etraffdom — sitrar ban bland annat — har h i nom uthredandet af en oräknelig mä ad förderfiiga skrifter, den djefvniska ratsoralisnen fran Norden. oeh den vansinppisa läran uu 1 iere c nans organer. Kejsaren af Osterrike bar stiftat tvenne 1etenskapsakademier, i Milano och i Ve : FÖRENTA STATERNA. Sodnpaste underrättelser från NewYok gcå till d. 25 November. Litvet i hirdeln och örat sen började återkomma. Upphörendet s! specie-cxporten hade afbjelpt penningebiicr, och krisen syntes redan öfverstånder. Fioro hamker i det inre af landet bade också ressn bÖrjat silfvervoxlipg, veh Förenta Staternss bank i Filodelfia troddes intvan kort kommas tv öla exempiet. EGYPTEN. Vicekonungen bar omsider. genom -r pirg, daterad don 22 November, gjort hö: upphäfvande af de handelamonopolier, !sn förbet ällit sig få alla Egypters produk... dela rmed spanmål ker nämligen blifvi 1: emot en utförseltull, som väl ännu är rivn men hvari nedsättning blifvit lofvad. Ela afseende på bönor kommer regeringens n:... r forifara. I samma förordniog, som tiliåter miöleutförseln, lofvar vicekonungen, att i fall inga oväntade omständigheter mel. :) frigifva handeln emot exporitullar, och fö: bäfva ella ännu beståndsande manopolior. 1 At xandria har ban redan låtit börja anläggrics a rymlig py quai för den större trafik, hvili : Aste uppkomma i följd af den nys författning: Un tvifrel ipgår i denpa förändiing af vicer vr hendespolitik, just ji deta ögonblick, dv ter ning, ett stämma England gynDsamt för Van: tresse i tvisten med Porten. . Vicekonungen hade blifvit mycket up;b st. cå ban fick kännedom om Sultans bekanta tet icböFif, Som geranterar hans undarsåtere pe soc io sär ke: bet, egendomstrygghot mi: m. Hand: do ovirge pat, att det vore ej annat än en tom but: , att Sulten seknade makt och myndighet att sir: sing löften till verklighet. Det system, 80m biitiseherifen proklemerar, passar naturligtvis icke Mehemei A is styrelstgrundsatser, och hrc 2 så ledes utan tvifvel söka någon förevändnpirvr ttörke införa det i do länder. som lyda hans sä oo. Sem kännedomen blend befolkningen om Sulss afsigter för dess bästa ekell naturligtvis vä !Arhåto tring mot Mehemed Ali, som undanh: foket ss oo of Ar YT Ca pe om .

28 december 1839, sida 1

Thumbnail