ningen lemnade de ofrälse godsägarne sessions salen, och förklarade sig icke vilja vidaretag del i ladtdagens öfverläggningar. Konung Ernst har åter aflåtit ett bannebre till magistraten i Ösnabräck, som gjort föreställ ningar deremot, att polisen i staden blifvit or ganiserad på ett sätt, som rakt stridde emo stadens konstitution. Han varnar magistrate att icke döma om saker, som den icke förstår och att fast förlita sig på, att han alltid hand lade rättvist. — De nyss passerade julbelgdagarna hafv här i hufvudstaden passerat i största tysthet om man undantager de vanliga familjekalaserna som satt alla hufvudstadens ekipager i rörelse i förrgår på medar och i går på bjul, sedan et starkt töväder och regn gjort slut på slädföret Den Kongl. familjen har ej gifvit någon störr middag, utan efter vanligheten passerat helgda garne inom den mindre hofkretsen. — Från Miönchen berättas med dagens post att Kronpninsen af Böjern inställt sin tillämna de resa till Grekland. och i stället torde be söka Stockholm och St Petersburg. Denn resplan tros dock komma att bero af hva gång den färestående landtdagen kan komm: att taga. — Sistl. natt eller i går lära trenne per soner åter rymt ifrån Stadshushäktet, på det sättet att de tagit sig utväg genom golfvet ned i en ved källare. Rymningarna ifrån detta häktet tyckes nt höra till ordningen för dagen, och det ser verkli gen ut, som om en Nemesis ville hämma sig p Öfver-Ståthållareembetet, hvilket har högsta inse endet öfver bevakningen för bemälde embete handlingssätt mot den för sin humenitet mot As sessoren Crusenstolps under dennes fängelsetic förafskaffede vaktmästaren Apelholm, som innehad: vaktmästaretjensten vid Stadshushäktet i 2 års ti utan att någon enda fånge under den tiden rymde j RIKSDAGSMANNA-VALEN. — Stor glädje lärer råda i lägret deröfver att den bekante Strindlund lyckats blifva vald Det stod hårdt, men genom bestämmandet a Hernösend till valort, lättades det ändock Bondeständet har således sin taleman. Marstrand har förenat sig med Wenersbo; om rådmannen Fristedt, och Ulricehamn me Borås om fabrikör Rydin. ——— De: har icke kunnat undgå att förvåna nån gen, att tidningen Freya icke sagt ett ord on det redan för ett par veckor sedan i Afton bladet införda slutpåstående, som Hr Härads höfdingen Hoffstedt afgifvit emot Hr t. f. Ko pisten Sandström, i frågan om hurrningenr Hofrätten sistl. år, ett påstående, hvars vidun derlighet och oklokhet vi sökt framhålla til Läsarens uppmärksamhet. Denna tystlåtenhe af Freya är så mycket besynnerligare, son man ännu väl minnes, med hvilken ifver be sagde tidning sistlidne sommar intresserade si för Hr Sandström uti den strid, som då ägd rum emellan kbonom och Atonbladets förlägga re, i anledning af den bekanta attest-frågan och med hvilken verklig pathos Hr Sandström sak då af Freyas Red. omfattades. Hvarför är då Freya nu så ljum och likgiltig, just nu då frågan är om en sak af en ojemförligt an norlunda vigtig beskaffenhet, enär den angå icke blott Hr Sandströms timliga välfärd, u tan äfven en princip och ett prejudikat af der vigtiga natur, att alla personliga konsideratio ner dervid borde vika? Icke kan det vä komma sig deraf, att Hr Hoffstedt såsom Al. tor i detta mål handlar omedelbart under H Justitiekanslern Nermans auspicier och sålede midtunder Frejas frisinthet i öfrigt, ett undantag en reservatio mentalis från trosbekännelser äga rum för slla de åtgärder, som tilläf. ventyrs kunuva gå genom Hr Justitiekonslerr Nerman, hvilken i detta ögonblick är fullt u lika om ej mera betydande än någonsin, ja! i ett och annat fall kanske vida mera än sjelfve Excellentissimus? Vi yttra denna fråga, icke för att börja någon strid med Freja, utan tvärtom, på det pressen äfven i sådana fall som detta, må kunna verka med mera enighet och stå sluten säsom en man till försvar för lagens helgd emot godtycke och wuqväsningsförsök,. Här vwisar sig ock sanningen af den anmärkning vi gjorde härom dagen, att hvarje tidningsred. borde uppgifva någon af sina medlemmar, som åtoge sig den moraliska garantien, om icke för hvarje rad som förekommer i bladet, åtminstone för dess tendens i det hela, och de uraktlåtenheter som vid vigtigare tillfällen deri kunna förmärkas. Hade någon sådan ansvarig, blifvit uppgifven, så hade vi enskildt adresserat den nu gjorda frågan till honom. Vi hoppas imedTo 0 a MA Re om mm mneR RR PR ARA