enliga utgör ). Om såsom anledning för dett: rabtalstridiga fö farande blefve amfö dt, att då Svenska uch Noiska biäder i alimanhbet äro unde: 15 fot, have man i Christianopei endast afsest ut siwarre dimensionerna, och att då vissa Östersjö sänders biåder af större mätt betala denra på ce Svenska tl:lampade tull, det sålunda vore billigt sti dessa betalte detsamma; så, utom det att det vv: e emot taiiffens boksiaf, samt således mot truk saterna, och äfven emot eu verklig billig jemiikhet 4å vanligen de ifrägavarande lande.s bräder är vätre och gälla mer än de Svenska eller Norska vch der kan vara ganska tvifvelaktigt om denn: Laxatlon ä vissa Öste.sjöbräder är twraktalseniig förekvmmer, att man å Danska sidaa fö gäti au tillampa devna billighetsgruudsats, när den run nat påsalia nedsättning för vissa va.or, som i Coi stiavopeiska tarifen kommit att sammanföras met audia äf vida bög,e värde. Säunga t. ex. stadgal denna tarilff en afgilt af !, Ru: specie för en lås! stil, hvarvid både dåsarande forhåbanden och et uttsyck i K. Coristian IV:s tatill af 46453 göra tro tigt, all man endast afsåg Hullävdsk sut, hvilker säsom käadt är, äger ett mäsgaubbelt värde mo den No.ska. Detta vaktadt Ullämpas på denna sed uare, efter Nviges fösening med Sve:ige, samru: tulsats som för den Hollandsta. Lika litet ba un låtit någon Nnedsättving äga :;um för stäiver a vvk, furu och gran, i den juu, de, lika med de vida hog:e varde varande ekestafver, ärv ungerkade), vaktadt den nu utgående afgiften drabba uenva för Sverge icke obetydliga expo:tartike: met ufmbrivg 40 proc. af värdet, hvilket tyckes vara e n0g dr,g afgift ull en främmande siat för rättig beten alt passera ett sund, der det egna landet äö ger era Stranden. cc) Chiisiianopeiska tarttten så ger icke bestamdt, hybket lands mått, mål och v:g vid dess affautande blilvit följas. Då deuva taril afsluiades Ul ef.erratteise tör Neduvländssa fartyg vid en Dersk tudpiets, ar det duck klart, att mar efsett etdera landews, och i allmännat har mar stilampat Danskt mätt, mål och vig. weed vägra Hollanaska wulisatser och jJemknuingar (såsom t.ex al säkna 3 centuer på ett skeppund 0. 8. V. . Lar: art. i 4701 års trakiat säger, catt last, må t och vigt skvia konsidereras och tagas på somma fot som man räknar sådane på de o:ter, der varorn: av iniastade,, hytlkei: afven upp epas i 6 art. a 1782 ärs takat emellan Ryssland och Danmast ucn I flera avdra. Detta siadgande tyckes ej kunne förstås få annat sätt, äa al de I skrppsnanutia göne uppgifna iäscer, mått och vigi skvia anta gas för att vara de, som vanligen begagnas på då siällen, der varorna inlassats, hvilket af en in stammer med orgalydelsen i 8 art. sf 4782 är: traktat, att fullt förireende skal sättas till de cestifikater och pass uppgifna mårt, vigt, beskaffenhet och embil:ering,. I annan bändelse stuilt en högst uvbilig skillnad upptomma emellan tullea för samma vä or Miån de länder, der mått inål och vigt äro lägre, ån med samma benämningar i avdra länder, afv:nsom en stor vsäke:hskule uppså för Danska kronans tulintrad, då cn främmande Star ecdast beböfde med bibehållande af samme namn, förhöja förutvarande mått mäl och vigt, för att för siva undersåtare vedsat. ta den urspsungligen afsedda tullsaisen. Ala des sa skal oaktat med,ifver man ej vid förtullvingen ef sådane Svenska varor, hvilkas vigt är be: stamd i siapelitsdavigt, uch hvariblana Sveriges fö nämsta utförselssrtibel, jeru, sig b:finner, någon nedsättning mol deu sö.re Dauska vigten, (4 Skepp. Svensk siapelstadsvigt mutsvarar ungefär s, Skepp. Dansk vig. Om denna grucdsatis öfver alit Ulämpades, d. v. s, at. så spa:t nacnet ä nägot lands mål, måti och vist vore liga med någut i Cbristisn pelska tarifen fö ekumu ande, eå uen all förvavdlivg den i Christionopelsba tari f.n usatta tull bersknades, kunde deta förfarande möjligen försvaras genvim en mindre tydlig recaktion af traktaternes föreskrifter. Men så tillgår det ej; Vid förtulinivgen af många varor, t. ex. l vissa Fran-ka viner, gör man en så kallad auymeniation det vill säga, man ökar det uppgifna anislet pigor, fat, o. s. v. för att förvandla dem till ucdska, ehuru benärvningarse äre de samme. 2.0 Godtycklisl bestämmarde af en viss tull å t Christianupeiska tarifen icke specificerade varor (Forts. följer.) ) Uworag ef tullräkniegar, i afseende så väl hä å, som å förtulinivgar ä rått socker, kaffe och bomullisgarn m. m., fisnas integna i Bilagan Lit. E. För de mindre dimensionerne gör Svenska tu! tax:n i äntoget värde en skilnad som emellan 40 och 64. RÄTIEGÅNGS vCH -POLISSAKER, — Upptöckterna, angående det hos Höksaren Strandiuad föröfvade rån, forifara. I deg har en epta, vid ramn Eriksson, från Mörkret ä Ladusårdslandet blifvit häktad, såsom den der gifvit åsarne anvisningar om l.kalen m.m. Ettsehe ssrus bar blifvit funaet å Kungl. Djurgården och teruti 6146 Rår 32 sk. Båko af de f.ån Strandlund DN