Aftonbladet – 20 december 1839, sida 1

De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af d. 24 November, från London af d. 7, från Paris af d. 8, samt från Hamburg af d. 43 dennes. FRANKRIKE. Regeringen har befallt, att 235.000 man af 1838 års konskription skola kallas till tjenstgöring, och till bestridande af krigskostnaderna anvisat en kredit af 49 millioner francs, hvarå bekräftelse skall begäras af Kamrarne, en begäran, som man ej tror skall :Ööna serdeles motstånd. Hertigens af Orleans föresats, alt afgå till armen i Algier, synes icke finna bifall hos publiken, och en deputation af pärer och deputerade skall vara sinnad hos honom anhälla, det han ville afstå deriftån, emedan man ej anser för Frankrike värdigt, att dess tbronföljare äfventyrar sitt lif i ett krig mot en Afrikansk Beduin-chef. Ena annan fråga, som sysselsatt konseljen, är valet af Befälhafvare. Konungen ville dertill utse general Cubitres, men ministrarna trodde, att den aldra lämpligaste för detta uppdrag just vore marskalk Va!ce, mot hvilken man icke hade något annat att invända, än hans svaga helsa. Som likväl denna på de sednare tiderna tyckes hafva förbättrat sig, vore intet skäl att fråntaga horem befälet. Dervwvid lärer det också hafva stannat. Rörande krigshändelserna äro stridiga rykten i omlopp. Enskilda underrättelser från Algier röja mycket bekymmer deröfver, att emel a staden är blottad pa all militär, gernisonstjenst göringen måste bestridas af de civile Europeerne, och den Mohriska befolkningen, som utgör 20,000 menniskor, öppet ådagalägver sin glädje öfver sina trosförvandters framgång. Häremot försikra Regeringens tidningar, att allt detta är öfverdrifvei, att som Fransmännen innehafva alla de fästen, hvilka beterska staden, kan någon fara aldrig äga rum, och Mohrerne ådagalägga för öfrigt ingen sympathi för Abd-el-Kader. Marskalk Valces plan lärer vara att oppskjuta med alla verkssmma operationer tills regntiden gått öfver, och ait till dess inskränka sig till defensiven. Enligt dess sista rapport ef d. 30 November hade ställningen emellan de båda krigförande partierna icke undergått rågon serdeles förändring ech Abd-elKader hade hos sina landsmän funnit mindre böjelse för det s. k. heliga kriget, än han påråknat. I provinserna Kunstantineb och Oran hade ännu inga fiendtligheter förefallit. Regeringen underlater imedlertid icke rusiningarnes verksamma bedrifvande. Det första regemente erderna träffade, att afgå till Algier, var det i Marseil!e liggande ö5:de hnieregemenrtet. Dess oflicerare voro just på spektaklet, då orderna kommo dem til handa, och emottogos af folkets vivatrop utanför teatern, när de skyndade hem att laga sig i ordning. Besynnerliga rykten hade, kort före sista posteas afgång, spridt sig i Paris. Man talade om en vidsträckt Bonapertistisk samioengaddning, asyftande Orleanska husets störtande och som skulle börja ati bereda sig väg geuom bufvudstadens anitändande i alla fyra hörnen. Prins Ludvig Napolsonv skulle belinra sig i Paris, meon utan att polisen ännu kunnat bemäktiga sig honom. Hvad sanning, som kon ligga i dessa rykten, kände man änne icke; men det vissa var, att de bat ett menligt inflytande på fonderna, och att nigon grund derföre måste finnas, emecan omknvg 40 personer blifvit arresterade. Då men skulle sfföra den för explosionen på gatan Montpensier misstänkte Bero tili sin uppgfna boning, att der i hans närvaro företaga en visitation, fann mn Go ken papperslapp, som ban förgäfves sökte undangomiz. På densermma stod ett uppdrag till någon person, att hortsk ffa hved som fanns på e t visst ställe i hans rom, men hvilket raw var heläget i en helt annen trakt af staden, än det ban först uppgifvit. Då polisen förfogade sg dit, furnos der fom med kulor fyllda potroner jemte ane cra hrännbara ämnen samt n mängd papper, byaribland en dagorder af rågot bemligt säl skap, författad i ganska häftiga ordalag. I 35:te Parisiska arrondissementet har ett nytt deputerad?val företagits efter den aflidne Salverte. Resultatet var länge ovisst, men slutligen erhöll mären, Hr Hubert, do flesta rö. sterna eller 639. Närmast torom kom Hr Michel, som erhöll 544. National! läder sig äfvar att danna cam tillhör vtitareta venstra STOCKHOLM den 20 Dec. ( I