Aftonbladet – 19 december 1839, sida 3

redda lösnirgen anstrykes 3 å 4 gånger; sen e mellan hvarje gång måste anstrykning 3n fullkomligt torka. N:o 2. Tjockare och mer skyddande anstrykning för trä. 2 Skålp. alun löses på förutnämnde säl! uti 40 Skålp. regn eller mjukt sjövalien, hvarefter tillsättes 2 fjerdedels lod renad pottaska, och i denna lösning inröres, medan den ännu är varm, 8 lod vanlig sandfri kakelugnsmakarelenra och 4 lod tegelmjöl, siktadt. Med denna blandning anstrykes trä 3 å 4 gånger, eller till dess anstrykningen fått den tjocklek, man åstundar; under iakttagande att hvarje anstrykning får torka et! dygn, innan en ny påsättes. En nästan lika god anstrykning erhålles på föl jande sätt: 2 Skålp. alun och 2 Skålp. koksalt lösas uti 10 Skålp. hett vatten, hvarefter 8 Skälp lera, och 4 Skålp. tegebmjöl inröras i lösningen För att gifva nämnde austrykningar större fasthet och varaktighet emot afovötning, samt på del de icke må färga af sig, kan öfver dem en anstrykning göras af vanlig limfärg. N. 3. För tyg och papper. (Efter uppgift a Fransmannen Gay Lussac . 1 del borarx löses uti 43 delar kokande vatten, hvarefter tillsättes 4 del salmiak. Med denna lösning, ännu het, eller 57 eels. enstrykes eller helst indoppas det tyg, som man önskar skydda för eldens åverkan. Af dessa anstrykningar anser institutet N:o 4 vera tjenlig på ella ytor, som skola målas, äfvensom på baksidor af kulisser och på lätta ställningar, hvilka äro underkestade handtering. N:o 2 deremot synes bäst passa för gröfre faete ställningar, samt för byggnedsvirket öfver och under teatern. N:o 3 har ungefär lika skyddande egenskep med N:o 4; men torde vara mindre tjenlig under målning, och är nog dyr för ett kunna i stort användas. Det mycket berömda, se. k. vattenglaset, samt kiskillige andra föreslagna skyddsmedel, har vid anställda försök befunnits mindre väl uppfylla äniamålet.