STOCKHOLM den 16 Dec. — Det berättas, att den tillförordnade Stat sekreteraren Hr Biskopen m. m., Doktor Heui lin, nyss skall hafva gjort en verklig mäster kupp 7 system-väg, uti den stora frågan o1 fattigvirdsoch kommunal-organisationen. De är bekant, att denna fråga, behandlad vid fler riksdagar, slutligen af sednaste Ständer öfver lemnades till Konungen, med begäran om des ordnande efter vederbörandes hörande, äfvensor att en stor Kommitte nyligen suttit och öfver lagt derom omkring ett halft år, och att fruk ten af dess arbete är ett lika vidlyftigt, som fiera fall vidunderligt betänkande, hvaraf åtskil liga delar äfven blifvit i detta blad belyst: Ett sådant ärendes föredragande i konseljer utgör naturligtvis ett icke ringa bekymme för Statssekreteraren, och det är icke att un gra på, om han gerna vill vara ifrån det. Fö att nu vinna ett så önskligt mål, skall Hr Heur lin — så berättas det — hafva hittat på ee lika sinrik som ofeibar utväg, neml. att remit tera kommitterades förslag till samtlige för samlingarnas hörande. Pastoraterna i riket ör ungefär 4200. On nu en sådan remiss sker och Ecklesiastik Expeditionen, til följd deraf får emottaga tolfnupdra betänkanden, hvarder: sf lika vidd med Kommitteens eget, så kar man slå sig i backen på, att ärendet blir grund. igt behandladt; ty den blifvande Statssekrete. aren hehöfver då åtminstone en sex eller sju irs tid, för att blott genomläsa ella dessa ny: atlätanden, äfven med antagande att han stcullt unna läsa femtio qvartsidor i timmen och tillringa åtta timmar om dagem endast med den12 sysselsättning. Man tänke sig sedan, hviljen tid det skall draga, innan ledamöterna a StatsRådet och Konungen, asom allena styre iket, binna genomgå detsamma, och man beöfver ej frukta, att ju den mognande öfvertyselsen under tiden hinner sätta sig. Hvad Hr Heurlin beträffar, så lärer han relan på flera håll tiilkännagifvit, att ban ej bevåller portföljen längre än till Riksdagens böran, och någon annan blir således utan tvifve len lycklige, som får emottaga det stora arfet. Atgärden passar imedlertid, som man ser, cke illa i stycke med det öfriga.