äfvensom i en anmärkning, som författaren af det genom den bekante Professor Krug utgifna arbetet: De Kristnas och Judarnesl: politik under en mera än tusenårig strid: en gammal statsman, framställt. Deri säges nemligen, att innan Katholikerna blefvo emanciperade i Saxen hete det äfven der, att manl: icke borde emancipera dem, emedan allt förl. många skulle invandra och taga bort närin-; garne för protestanterne. Men då Napoleon lj utalade sitt mägtiga varde! då gick saken genast, och jag har aldrig hört, att Saxen derigenom förlorat i sitt välstånd. Så hette! det äfven, innan kopf-skatten (kapitationsaf-l giften) upphäfdes för Judarna i Saxen, att) man icke borde upphäfva den, dels emedani en betydlig statsinkomst skulle upphöra, och dels emedan allt för många judar skulle kom-l ma in öfver gränsen för att handla och : svåra utkomsten för de kristna innevånarne. Men då Napoleon och hans broder Jeröme,l. tillade ett ord för de Franska och Westpha-l liska Judarna, gick saken straxt, och jag har äfven derefter ej hört, att Saxen förlorat något i välstånd. Ett anförande af samme författare, soml: med erfarenhet, säker blick och opartiskhet behandlat ämnet, står äfven i förening med föregående punkt, då det angifver facta emot rädslan för judarnes inre förderf, och till fördel för den mening, att detta aftager i förhållande till utsträckningen af den frihet de erhålla. Men, säger han, cför det att det nu gifves menniskor, som hafva, liksom Aposteln Thomas, en besynnerlig böjelse för scepticism, och derföre icke vilja tro på möjligheten att utföra en sak innan de sjelfva sett att den redan är utförd, samt icke endast ej haft skadliga, utan till och medj lyckliga följder, så vill jag till öfverflöd än-: nu en gång visa detta, med afseende på Ju-li darnas emancipation. I Holland äro Judarna emanciperade, och det så fullständigt, att de till och med kunna väljas till deputerade och kunna hafva säte och stämma i den Kristna, Regentens StatsRåd. Hvilka följder har välj detta haft? Staden Amsterdam, der det gif-1 ves särdeles många Judar, och ibland deml rika och ansedda, kan gifva oss någon upplysning derom. I denna stad förhålla Judar-) na sig till öfriga befolkningen, som 41 tilll 10. Ända till år 1806 voro de uteslutne I ( från alla borgerliga rättigheter. Då förhöll sig de Judiska förbrytarnes antal till de Kristnes, som 1 till 9. Efter 1806 erhöllo Judarna en mera gynnsam ställning, och de Judiska förbrytarnes antal, minskade sig redan då till de kristnas, som 1 till 11. Men! ifrån år 1811 fingo Judarna lika rättgheter! med de kristne, och se då! efter den tiden I förminskade sig judiska förbrytarnes antal på il en gång till ett förhållande mot de kristnas! som 1 till 20. Det gifves alltså i Amsterdam lt efter Judarnas emancipation, icke hälften såls många brottslingar ibland dem, som före densamma. Annu vidare, då i de Deputeradest Kammare i Munchen frågan om judarnas! emancipation i Bäyern blef väckt, och tal!s vid detta tillfälle uppstod om deras bor-l! gerliga ställning och fosterlandskärlek i Hol-!t land, bekräftade det Holländska bladet Ama sterdamer Courant allt hvad här blifvit sagdtl. till deras fördel. I Leipziger Tidningen an-2 fördes utur detta blad, som i denna saklir förtjenar fullt förtroende, följande, intyg:!t aatt Hollands Israeliter ilat med icke min-ir t j t Ödre ifver än den gammal-nederländska befolkningen till vapen för fäderneslandets för-t svar, och detta icke endast derföre, att någras pliet biöd det, såsom medlemmar af