Aftonbladet – 13 december 1839, sida 1

fe MIMMI IALLVIDNLA al SBLCUHldIT UdLlUIA ell lvla postens. FRANKRIKE. I Paris har den 28 November ett besynnerligt brott föröfvats. Omkring kl. 8 på aftonen, samma dag, hörde man nemligen i qvarteret Palais Royal, på gatan Montpensier, en stark explosion. Den utgående vinkeln af muren vid dörren till en växlares bod söndersprängdes och rundt omkring på gatan fann man straxt derefter en mängd blyklulor -— det säges: till ett antal af 50 — hvaraf några genom skottets kraft blifvit hopplattade då de slagits emot de kringliggande husets väggar. Genom en lycklig tillfällighet befanns ingerR menniska i grannskapet, så att ingen blifvit skadad. Polisen har väl anställt noggranna efterspaningar, men något spår af gerningsmännen eller någon aning om motiverna har ej kunnat upptäckas. Lika litet har man funnit några fasta lemningar efter den machin, hvarmed explosionen åstadkommits, utan endast brända papperslappar, hvaraf man slutar, att härtill begagnats en sådan patron, som förut upptäckts i de hemliga krutfabrikerna, bestående af ungefär ett skålp. krut jemte ett antal kulor, alltsammans omlindadt i en tjärad lärftspåse och försedt med en svafveltråd. Ett fruntimmer påstår sig hafva sett, kort före kaallen, en ungefär 30 är gammsl välklädd man springa från stället, men några närmare omständigheter, eller ens någon person att misstärka, vet man ännu icke. Några vilja ställa händelsen i sammanhang med markis Crouys arrestering, men alltsammans är blott en supposition. On den ofvannämnde markisers sak är man i lika okunnighet, som om explosionen. Man känner blott sjelfva factum, men ej anledningarna. Någre försäkra, att ban skall vara invecklad i en halft legitimistisk, halft Bonapartistisk sammangaddning, och att hans sak skall hafva någon gemenskap med en plan af hertiginnan af Berry att åter besöka Frankrike. Visst lärer imedlertid vara, att hon följt sin son till Rom och att Franska polisen vidtagit en mängd försigtighetsmått, att bindra henne öfverskrida gränsen. Alla polisens anstalter tror man likväl skola bli onyttiga, i fell hon verkligen föresatt sig att intränga i landet. Från Algier lära oroande underrättelser hafva inlupit, och det påstås till och med, att Abdel-Kader skulle hafva förklarat Frankrike krig. Det säges, att Hertigarne af Nemours och Montpensier skola begifva sig till London, för att bivista Drottning Victorias förmälningsakt. Målet mot den bekante HMonitceur republicain, hvaraf endast sju nummer utkommit, är nu afgjordt inför Assisdomstolen. Den ene af de anklagade blef frikänd, men de andre fällde för brottet att hafva förklarat sig för en annan regeringsform än den bestående, att hafva uppmanat till bat och förakt mot styrelsen och till våldsamheter deremot, samt att hafva försvarat konungamord. Bilcoecq, en person utan något yrke, fälldes till 40,000 franes böter och 8 års fängelse och Bechet, sättare vid ett boktryckeri, till 5 års fängelse, polisuppsigt och kostnads-ersättning. Subskriptionen till förmån för de i Ryssland qvarhållne Franska krigsfångorne synes bafva antagit ett slags politisk karakter. I spetsen derför har nemligen ställt sig marskalk Clauzel, deputeraderne Mauguin, Larabit och Gagnier samt den fordne öfverkirurgen wid kejserliga armåen, doktor Larrey. Prins Ludvig Napoleon har härtill lemnat 000 francs. SPANIEN. De tillämnade statsstrecken hafva åtminstone hittills icke hörts af. Det enda man finner regeringen göra, som kan ådagslägsa något slags Iplan af ett vidsträcktare syfte, är förflyttningen af en hop högre funktionärer, generalkeptener, guvernörer och militärbefälhafvare, hvilka hon transporterat från ett ställe till ett annat. Ett nytt amnesti-dekret har utkommit, dateradt den 46 November, för att komplettera I det af den 40 Oktober. Det sträckes till alla I militärer, arresterade för förbrytelser, hvilka I bestraffas med högst två års fängelse, samt till sådana flyktingar, emigranter eller rebeller, som äro tilltalade för en förseelse, icke uppräknad bland undantagen i förordningen den 10:de, och som anmäla sig inom tre månader, om de befinna sig på halfön, samt inom 6 måI nader, om de äro utomlands. Från krigets skådeplats afhöres ingenting nytt, men man hoppas snart se det taga slut i Aragonien. TYSKLAND. I Bijern hafva 6 bland de 7 advokater,